Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjette häftet - Tidsbilder från Frankrikes kyrka. Af Claes Lundin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lyda sina förmän prelaterna och ledarne af de andliga
kongrega-tionerna. Det är en i obskurantismens tjenst väl exercerad och
disciplinerad armé, som icke kan och ej heller behöfver kunna lära
folket ens läsa innantill.
När man känner dessa förhållanden, finner man snart svaret
på den frågan, huru det är möjligt att okunnigheten och
vidskepelsen kunna vara så stora i det nuvarande Frankrike. Och de som
innehafva magten visa sig icke angelägna att göra någon
förändring i denna sakernas ordning. De fåtaliga liberala i
lagstiftande corpsen använda ihärdiga bemödanden för
folkundervisningens förbättrande, men kunna intet uträtta. Om en minister
verkligen vill bekämpa jesuitismen, håller han sig ofta till hvad som
kan uträttas inom den högre undervisningen, men försummar det
vida vigtigare — folkundervisningen. På det sättet har Rom haft
fritt spelrum.
Sjelfva den till sin egentliga öfvertygelse visst icke bigotta
regeringen tvekar understundom icke att anslå medel, som så väl
kunde behöfvas för en tidsenlig folkundervisnings befrämjande,
till ändamål, öfver hvilka vår tid må förvåna sig. För få år sedan
— det var på 1860-talet — beviljade kejsaren medelst ett dekret,
undertecknadt af Rouland, d. v. kultus- och undervisningsminister,
samt de Forcade, d. v. finansminister, tiotusen francs till
omkostnaderna för den helige Labre’s kanonisation eller åtminstone
beati-fikation i Rom, och skulle dessa medel tagas af den fond, som
den förstnämnde af de båda kontrasignanterna hade sitt
departement anvisadt. Tiotusen francs är visserligen icke någon
betydande summa, men de hade varit tillräckliga för att upprätta en
af de andliga kongregationema oberoende skola i någon af de
många byar i Frankrike, der all undervisning saknas.
Hvem var då denne Labre, som skulle blifva helig på det
franska undervisningsväsendets bekostnad? Han var, enligt
sammanstämmande intyg från katolska auktoriteter, den lataste bland
alla lata tiggare i förra århundradet, den fräckaste bland alla
fräcka cyniker, hvilken drog omkring och pockade på medlidande
samt lefde i den vämjeligaste osnygghet, anseende sig genom sitt
förakt för arbete och en hel och ren skjorta förtjena
saligheten. Påfven Pius IX ansåg honom också genom detta
lef-nadssätt hafva gjort sig förtjent af att blifva helgon framför så
många andra, som icke föraktat arbete och snygghet, och derför
anhöll hans helighet om tiotusen francs af franska regeringen.
Men hvarför franska staten skulle i detta århundrade bekosta en
sådan lättings »beatifikation», det har ett vanligt menniskoförstånd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
