Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet, Juli - Reformatorer och deras motståndare. Ett blad ur den fria forskningens historia. Af A. F. Åkerberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som denne man — den namnkunnige pastor Knak i Berlin —
nyligen tillställt vid ett af den Friedrich-Werderska synodens
sammanträden. »Otron», den så högljudt öfverklagade, i allmänhet
och tyska protestantföreningens troféer i synnerhet lemna ingen ro
åt den moderna »bekännelsetrohetens» Don Quixoter.
Berliner-pastorn, en på förståndets vägnar inskränkt, men oförfärad och,
som det tyckes, stridslysten person, har åtagit sig det otacksamma
värfvet att blifva ett språkrör for de åsigter, som omfattas af
hans talrika själafränder inom det ortodoxa lägret i alla länder.
Desse, måhända med större lärdomsanseende och upphöjdare
ställning inom kyrkan, skygga ofta tillbaka, af lätt begripliga skäl,
for att öppet bekänna sig som anhängare af en verldsbetraktelse,
hvilken redan för århundraden tillbaka blifvit buren till grafven
inom vetenskapen. Icke så den man, hvilken, såsom en framstående
yngre tysk teolog yttrar, »lyckats slå sin samtid med en häpnad
ännu större än den som framkallats genom påfvens encyklikor, af
det enkla skäl, att ingen förståndig väntar sig något annat från
Rom, men väl derimot från Berlin»’). *
Anledningen till hr Knaks första uppträdande torde våra läsare
ännu hafva i minne. Mot slutet af år 1867 hade den frisinnade
predikanten Lisco i en embetsberättelse yttrat bland annat, att
»den moderna naturvetenskapen grundlagt en helt annan
verldsbetraktelse än de bibliska skriftställarnes, nämligen en sådan, inom
hvilken ingen plats finnes för ett naturlagarne upphäfvande
underverk», samt att »kritiken och historien lärt oss betrakta
mensklig-hetens religiösa utveckling och de tilldragelser, som i bibeln
berättas, uti en alldeles ny dager.» Detta var mera än en man af
Knaks skaplynne stillatigande kunde fördraga. Han afgaf en
dundrande protest mot Liscos yttrande, under förklaring, att den
troende kristne icke finge vidkännas någon annan verldsbetraktelse
än den heliga skrifts, och, då hans motståndare härvid förde talet
på Josua bok (med härförarens bekanta utrop: »du sol, statt stilla
i Gibeon, och du måne i Ajalons dal!») under erinran om den
bibliska kosmologiens oförenlighet med det kopernikanska systemet,
så — icke allenast vidhöll Knak sitt yrkande utan förklarade
der-jemte på det bestämdaste, att, i trots af allt som blifvit anfördt
af Kopernikus och andra, cgde intet annat åskådningssätt ån
hans eget något berättigande inom den kristna kyrkan -).
Det var i synnerhet detta påstående jemte den omständigheten, 1 2
1) Jmfr. KirchenpolUische Rundschau von Professor F. Nippold. Mannheiin 18H9.
2) Jmfr. Nippold a. st. sid. 26.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
