Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet, Juli - Reformatorer och deras motståndare. Ett blad ur den fria forskningens historia. Af A. F. Åkerberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att berliner-konsistoriet på det varmaste åtog sig den käcke pastorn
och gjorde hans sak till sin egen, som åt »knakiaden» gaf
betydelsen af ett anmärkningsvärdt tidstecken. Den religiösa
ofördragsamheten hade genom det ifrågavarande utlåtandet blifvit
proklamerad som gällande grundsats; i bakgrunden stod förföljelselustan,
spejande efter ett lägligt tillfälle, att bryta fram på skådeplatsen.
Ett sådant trodde sig Knak hafva funnit vid sitt uppträdande för
några veckor sedan å den ofvannämnda synodsammankomsten.
.Denna gång riktade han sin vredes åskviggar mot tyska
protestant-föreningen. Nämnde förenings medlemmar, alla utan undantag
anhängare af det »kristendomsfientliga» kopernikanska systemet,
liade gjort till sin hufvuduppgift att undergräfva den sanna tron,
livadan de söka »hopsamla allt groft artilleri, som står till buds,
tor att nedergöra icke blott statskyrkan utan all positiv
kristendom.» Så lydde, om ej verba formalia, åtminstone andemeningen
i hans jemrande utgjutelser l), hvilka afs&go att motivera hans
slutliga yrkande: att konsistoriet måtte utfärda en högtidlig
uppmaning till alla de prester, som voro medlemmar af
protestantföreningen, att ofördröj ligen utträda ur densamma. Äfven denna
gång rönte *Knak verksamt understöd af åtskilliga kyrkliga
dignitärer, särskildt af skribenter i Evangelische Kirchenzeitung,
heng-stenbergianernas beryktade organ, till sin religiösa ståndpunkt och
sitt stridssätt ungefärligen motsvarande hvad tidningen Wäktaren
är hos oss, men vida öfverlägsen denna sistnämnda i stilistisk
förmåga och sakkunskap. Imellertid har den af honom påyrkade
kraftåtgärden mot protestantföreningens presterliga medlemmar
hittills uteblifvit och reaktionens »lustige Person» torde väl sålunda
nödgas utfinna andra medel i och för genomdrifvandet af sina
ej särdeles storsinnade syften.
Till rättfärdigande af dessa syften åberopar sig Knak, som
bekant, på kristendomen, af hvars anda han menar sig vara en
tolk. Lätt nog är imellertid att inse, att det åskådningssätt han
och hans trosbröder omfatta är ett hedniskt snarare än ett
kristligt. Det är medeltidens verldsbetraktelse som här går igen inom
protestantiska kyrkan, och medeltiden var ju i många afseenden
endast en kristnad hedendom. För att göra detta klart, är det
nog att kasta en blick på medeltidens allmänna uppfattning af
förhållandet mellan den andliga och sinnliga tillvaron. Vi skola
sedan finna huru denna verldsbetraktelse vid den fria forskningens
uppvaknande till nytt lif nödgades vika för en sannare och högre.
x) Jmfr. be rätte l«eu otn sammankomsteu i Protettantuche Kirchmmtung d. 30
April 1870.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
