Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet, Juli - Ytterligare rörande kronologien af Jesu lefnad. Af N. W. Ljungberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvars epok är identisk med den Alexandrinska påskcykelns, tillika
se mönstret för den ifrågavarande Judiska kalendern. Af den nya
cykelns kyrkliga karakter kan slutas, att årepoken förflyttades från
det borgerliga årets första månad Tischri till nästföregående Nisan,
i öfverensstämmelse med det sätt, hvarpå redan Herodes’
regeringsår hos Josephus beräknas.
Månne vi efter detta äro iståndsatta att förklara den
ofvan-nämhda skiljaktigheten mellan Lucas och Johannes beträffande Jesu
lefnadsålder? Ja, om vi få antaga, att Johannes, såsom ofvan
antyddes, delat den i kyrkans äldsta litteratur så rikt representerade
åsigten, att Jesu födelse ligger vid gränspunkten mellan tvänne
tidscykler. I detta fall kunna vi hos Johannes ej tänka på någon
annan tidsvexling än öfvergången från det Serubabelska till det
Herodianska templets tidehvarf, eller med andra ord ingången af
den Herodianska tempeleran; men denna passar ock så ypperligt
som möjligt till att förklara det Johanneiska uttrycket om Jesu
ännu ouppnådda 50 lefnadsår. Ty var Jesus född samtidigt med
templet, under det han enligt Johannes dog den 14 Nisan år 29
e. C., så var han vid sin bortgång 48 år och 14 dagar gammal.
När man härtill lägger, att Johannes 2, 21 omedelbart
parallelise-rar Jesu »kropps tempel» med det då 46-åriga Herodianska
templet, så erhåller hela den här antydda åsigten en så hög grad af
sannolikhet, som i en hos Johannes så föga vidrörd fråga med fog
kan begäras. Emellertid får man vid allt detta icke förgäta, att
den Herodianska tempeleran jämte dermed sammanhängande
mönsterbild för den sednare Judisk-Alexandrinska 19-årscykeln icke
uppkommit förr än samtidigt med eller efter den 84-årsperiod, i
hvilken nyssnämnde 19-årscykel innehålles, och som stiftades år
131 e. C.
Vi komma nu till Lucas. Det för honom egendomliga är, att
han förlägger Jesu födelse till tidpunkten af en Romersk census
eller skattskrifning, som påstås hafva ägt rum »under den
höfdin-gen öfver Syrien Quirinius» (2 v. 1 f. samt w. 4—6). Enligt hvad
Th. Mommsen i ett till »Res Gestæ Divi Augusti» fogadt bihang
med titel »P. Sulpicii Quirinii Ti tulus Tiburtinus» tydligen
ådagalagt, var denne Quirinius två särskilda gånger legat eller höfding
öfver Syrien, nämligen första gången under åren 751 och 752 a.
u. c., d. v. s. under konsuler, hvilka enligt riktig kronologi beteckna
åren 4 och 3 f. C.; andra gången år 6 e. C. Att den under
Quirinius utförda Romerska beskattningen i sjelfva verket hör till hans
sednare, ej till hans förra Syriska legation, står fast genom
vittnesbördet af Josephus (Ant Jud. XVH, 13, 5; XVIH, 1, 1 och 2, 1)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
