Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet, Augusti - De nyaste forskningarna rörande den skandinaviska odlingens ursprung. Af E. Ch. Brag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Så tänker Thomsen om bronsåldern. Hvad beträffar hans
uppfattning af jernåldern, så finner läsaren bär dess hufvudpunkter.
Jernåldern är den tredje och sista perioden af hednatiden^
hvarander man brokade jernet till de saker, hvartill det företrädes*
vis passar. Alla skärande vapen och redskap voro af jern, men
smycken, handtag och vissa slags husgerådssaker, såsom skedar
och dylikt, voro af brons, hvarföre man ej kan antaga, att sådana
saker tillhöra den tidigare perioden, derest ej form och sirater ge
anledning dertill. Om en invandring från sydligare länder egt rom
vid Jnlins Cæsars tid, ha sannolikt främlingarna, som känt det då
allmänt begagnade jernets bruk, infört det i Danmark.
Forn-sakerna tyckas för öfrigt vittna om en öfvergångsperiod, då jern
varit dyrare än koppar, alldenstund man finner yxor af koppar
med jernegg på begge sidor. På en yxa från denna
öfvergångsperiod, som ej torde varit långvarig, har man funnit en rune*
inskrift. Grafkamrarna inrättades på nytt sätt, och träbyggnader
finnas ofta i denna ålders grafhögar. Stundom brändes liken, och
stundom begrofvos de obrända; stundom begrofs den afiidnes häst
med honom. Under denna period, som slutar med kristendomens
införande, hade man silfver* och glaskärl.
De sirater, efter hvilka Thomsen vill, att fornfyndens ålder
skall bedömas, äro, hvad stensakerna angår, flammor, som bildats
genom uthuggningar, ränder och dylikt. De fåtaliga inhuggningar,
som man funnit i grafkamrarna och på klippor, och som tyckas
ha tillhört äldre perioder äro blott råa konturer och ha ett slags
likhet med vilda (?) nationers hieroglyfskrift. 1 bronstiden äro
siraterna fullkomligt utvecklade; de då oftast förekommande äro
vågsirater, ringsirater, spiralsirater och dubbelspiralsirater. I
jernåldern voro isynnerhet orm* och draksirater vanliga.
a
Den berömde danske naturforskaren och arkeologen, etatsrådet
J. Steenstrup, har kommit till det resultat, att Danmark i följd
af en våldsam naturrevolution dykt upp ur hafvets sköte, att dess
nakna grusbankar först bevuxits med asp, att i den mån, som
landet höjt sig och fuktigheten aftagit, aspen försvunnit efter att
ha banat väg för furoträdet, som bibehållit sig mycket länge, men
som omsider undanträngts af eken — den s. k. vintereken, hvilken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
