Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet, Augusti - De nyaste forskningarna rörande den skandinaviska odlingens ursprung. Af E. Ch. Brag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
är olik den nu sä allmänna sommareken — att derefter alskogar
framträdt, och slut^gen boken vann herraväldet. Att Danmark
genomgått dessa fyra perioder finner man af de gamla
torfinossar-na, hvari ännu trädstammar från hvarje särskild period ligga i
lager ofvanpå hvarandra. Man har af den omständigheten, att de
vanligen finnas kullstjelpta, slutit, att vegetationsförändringarna
berott på häftiga naturrevolutioner, men Steenstrup anser det
sannolikare, att träden tid efter annan nedfallit i mossarna, och
att aflösningarna berott på naturens lugna utveckling. Till de
olika slagen af skog anser han särskilda slags djur ha slutit sig.
På den tiden, då landet var betäckt med ekskogar, lefde sannolikt
de nu försvunna djuren, renen, elgen och uroxen, af hvilka vi
äf-ven i mossarna finna horn och ben. Förmodligen ha dessa djur
ej länge derefter kunnat uppehålla sig i skogarna, utan utrotats af
innebyggarna.
Till denna Steenstrups uppfattning sluter etatsrådet J. A.Worsaae
sig i sin 1843 utgifna skrift »Danmarks Oldtid oplyst ved Oldsager og
Gravhoie», under det att han med afseende på minnesmärkena och
fom8akerna antager samma tidsindelning som Thomsen. Han anser det
möjligt, att Danmark blifvit koloniseradt redan före bokträdets
öfver-handtagande, hvilket torde ha inträffat för 2- å 3000 år sedan, och att,
då de första innebyggarna kommo dit, de funno det inre af landet
fullt med ofantliga, nästan sammanhängande skogar, under det att
kusterna voro mindre tätt beväxta och kanske till en del helt och
hållet skoglösa. Det var derfor naturligt, att de slogo sig ned på
kusterna.
För de vigtdgaste bland detta urfolks stenredskap redogör
Worsaae under rubriken »Stenåldern» i öfverensstämmelse med
Thomsen, närmare utvecklande dennes idéer och särskildt
framhållande, huru redskapen varit skaftade, under en och annan
hänvisning till hvad som ännu är förhållandet hos vilda folkslag. Då
imellertid på långt när icke alla stensakskategorier beskrifvas der,
kan detta kapitel ai Worsaaes synnerligen förtjenstfulla arbete
blott anses såsom ett bidrag till skildringen af stenåldern och dess
produkter, men ingalunda göra hvad Thomsen skrifvit derom
öfver-flödigt. Det må anmärkas, att Worsaae, utöfver hvad Thomsen
före honom meddelat, talar om harpuner, som afsågo fiskfångst,
och fiskkrokar af flinta, liksom nio år före honom Nilsson uti
sin första arkeologiska skrift. Detta sednare är desto
märkligare som hr Hindenberg i den af honom 1859 offentliggjorda
afhandlingen »Bidrag til den danske Arkæologies Historie» djerfves
påstå, att »efter den almindelige Mening hos de danske Arkseolo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
