Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet, Augusti - De nyaste forskningarna rörande den skandinaviska odlingens ursprung. Af E. Ch. Brag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och fiske trädde snart i bakgrunden för åkerbruket, och från den
tiden kan man räkna uppkomsten af byar. Innebyggarne, som
hittills nöjt sig med båtar bestående af urhålkade trästammar,
blefvo i stånd att förskaffa sig bättre fartyg, hvarmed de tryggt
kunna våga sig ut på öppna sjön och der gifva luft åt den för
nordboen karakteristiska stridslusten.
De redskaper och vapen af brons, som användes af detta både
jordbrukande och krigiska folk, och som af Thomsen beskrifvits i
sammanhang med de motsvarande af jern, blifva här — liksom
smycken och öfriga artiklar tillhörande bronsåldern — skildrade
för sig sjelfva, såsom redan antydts, under det att vackra
afbildningar gifva läsaren begrepp om huru skickligt och smakfullt de
voro tillverkade. Angående sannolikheten af bronskulturens
ursprung har Worsaae uttalat åsigter, som vi här återgifva.
Att bronsantiqviteterna skulle härstamma från romarne, är
alldeles otroligt, dels emedan de gamla bronsvapen och
bronsredskap som finnas uti Italien och i anseende till formen likna
våra nordiska, såsom celter och pålstafvar, sakna de egendomliga
sirater, som utmärka dessa, under det att bronssvärd, sådana som
de här vanliga, helt och hållet saknas, och dels emedan, såsom
Thomsen före honom anmärkt, romarne redan länge haft jemvapen,
när de krigade i Gallien. Mera likhet finnes mellan de uti de
äldsta grekiska grafvama förekommande bronssakema och de
nordiska i anseende till form och sirater, men då de förra tillhöra
tiden mellan 1400 och 1000 före Kristi födelse, och man ej kan
antaga en liflig förbindelse mellan Grekland och Danmark på den
tiden, kunna de sednare ej tilläggas ett grekiskt ursprung. I
England, Irland, Frankrike, de södra och östra delarna af
Nordtyskland och i Ungern finnas skärande redskap och andra fomsaker
af brons, men ingenstädes i dessa länder äro de fullkomligt lika
dem, som funnits i Mecklenburg, Danmark, Skåne och sparsamt i
landskapen norr om denna gamla danska provins. Af den
omständigheten, att dessa sålunda förekomma inom vissa gränser
liksom af den, att man i Mecklenburg funnit jemte en mängd
bronssaker formarna, hvari de voro stöpta, samt hela stycken ostöpt
metall, och att man i Danmark funnit såväl samlingar af
sönderbrutna, för omsmältning bestämda vapen, redskap och smycken
som ock ett tunnt bronskar invändigt fyldt med den tjocka, hårdt
brända lermassan, hvaröfver det var stöpt, följer att
bronssaks-fabrikationen försiggått i de länder, der de ifrågavarande
formsakerna anträffas. Dock torde former och sirater jemte
kännedomen af guldets och bronsens bruk ha kommit utifrån till nor-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>