Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet, Augusti - De nyaste forskningarna rörande den skandinaviska odlingens ursprung. Af E. Ch. Brag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ger de föregivne Fiskekroge vist neppe kunne antages for at være
ægte Levninger fra Steenaldern.» Hvad beträffar tillverkningen af
stensakerna, så kan Worsaae icke förklara huru den tillg&tt. Han
inser väl, att de först blifvit tillhuggna och sedan slipade medelst
slipstenar sådana som ännu finnas, men det är honom en gåta,
huru man kunnat hugga flintan med en sten i så långa och smala
stycken, utan att dessa sprungit sönder, och han söker fåiängt lösa
den genom hypotesen, att medan metaller voro okända,
stenredskapen hade de enklaste formerna, men att de blefvo tillhuggna på
ett vackrare och mera fulländadt sätt, sedan en pch annan person
kommit i besittning af metall — en gissning som den senare
erfarenheten grundligt vederlagt Det var Nilsson förbehållet att
visa, huru tillhuggningen af sten försiggick.
Af Worsaae indelas metallsakerna liksom de saker, som
tillverkats af trä, ben eller glas, efter de åldrar de tillhöra och icke
efter deras bestämmelse. Om orsakerna till bronsålderns
inträffande efter stenåldern och före jernåldern yttrar han sig i likhet
med Thomsen. Till bevis för omöjligheten att bronskulturen skulle
småningom ha utvecklat sig hos stenfolket framhåller han, huru
man helt plötsligt finner i stället för enkla och enformiga redskap
och prydnader af sten, ben och bernsten en mängd olikartade och
präktigt utarbetade vapen och redskap af brons samt smycken både
af brons och af guld. Af denna hastiga öfvergång slutar han, att
bronsålderns början berodde på invandringen af en ny folkstam,
som var i besittning af en högre kultur än landets tidigare
innebyggare. Han anmärker, att bronsens spridande i landet
naturligtvis icke kunde försiggå hastigt, då hvarken koppar eller tenn
tillhörde landets produkter, och att derföre ej blott de fattigare
fortforo länge att begagna stenredskap utan äfven de rika fortfarande
begagnat åtskilliga slag af sådana, isynnerhet dem, till hvilka skulle
erfordrats mycket metall. I bronsålderns grafvar anträffas både
kilar och yxor, knifvar och pilar men isynnerhet kamrar af sten,
och många af dessa äro ytterst noggrannt arbetade och borrade
medelst runda metallcylindrar. Oaktadt allt detta framhåller
Worsaae, att det gafs en tid, då bronsen blef så godt som
allenaherr-skande. Vidare anmärker han, att den stora revolution i
redskapens beskaffenhet, som inträffade, måste utöfva ett genomgripande
inflytande på lefnadssättet och på hela kulturtillståndet, då
inne-byggarne, som varit tvungna att uppehålla sig på kusterna och
hufvudsakligen idka jagt och fiske, nu, då de erhållit redskap af
metall, kunde börja att rödja bort urskogarna och idka åkerbruk
— något, hvartill Danmarks fruktbara slätter starkt lockade. Jagt
iv. 9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
