Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet, Augusti - De nyaste forskningarna rörande den skandinaviska odlingens ursprung. Af E. Ch. Brag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
korthet skäl för sin åsigt om feniceroas inflytande på
Skandinavien uti industrielt och religiöst hänseende. Det må anmärkas,
att han deri, med anledning af de under Järabacken och de på
Skanörsljung gjorda flintsaksfynden, antager, det stenåldern sträcker
sig åtminstone till 3000 år före Kristi födelse. Uti andra upplagan
bär detta arbete den särskilda titeln: »Stenåldern.»
Den år 1862—1864 utgifna andra delen af Skandinaviska
Nordens urinvånare kallas Bronsåldern och är försedd med vackra
afbildningar utaf de fomsaker, som hänföras till denna period. 1
den liksom i Stenålderns nyss nämnda sjette kapitel och i
Nilssons såsom inledning till den svenska öfversättningen af Sir John
Lubbocks Prehistoric Times utgifna Bidrag till bronskulturens
historia i Skandinavien söker han ådagalägga den skandinaviska
bronskulturens feniciska ursprung genom ett fortsatt användande
af den komparativa metoden samt genom bevis hem tade från
historien och traditionen. 1 främsta rummet söker han visa
öfverens-stämmelsen i anseende till former och sirater mellan våra till
bronsåldern hörande vapen, redskap och smycken å enä sidan
samt å andra sidan de fomsaker, som anträffas der, hvarest
feni-cisk kultur enligt historiens intyg gjort sig gällande, äfvensom
likheten mellan bronsålderns monumenter i Skandinavien och dem
i andra länder, hvilka kunna tillskrifvas feniciskt ursprung.
Grenom aktgifvande på de monumentala spåren har han kunnat följa
de feniciska kolonianläggningamas gång ända upp till den höga
norden. Ett annat stöd för sin åsigt har han funnit af de ännu
i nittonde århundradet existerande spåren af den feniciska
Baals-kulten, hvilken såsom Baldersdyrkan, i likhet med jotnarnas
Thors-dyrkan, inrymdes af de toleranta och politiskt beräknade asarae i
deras religionssystem. Han kommer sålunda till det resultat, att
då fenicema — sannolikt 1600—1500 år före Kristi födelse —
kommo till den skandinaviska norden, voro dess innebyggare väl
obekanta med metallers bruk, men innehade dock redan en viss
koltur, att fenicema, som i Spanien (Gades) lärt att känna
Englands tenn, hvilket de behöfde för sin brons, efter ankomsten till
England fingo göra bekantskap med Danmarks berasten, som
kommit dit genom byteshandel, och att de, anlända till Danmark och
södra Sverige, snart funno sin uträkning vid att begifva sig högre
upp längs Skandinaviens vestkust, för att upphandla pelsverk och
fisk. För att idka handel anlade de på Skandinaviens kuster,
liksom förut på Medelhafvets, kolonier der hvarest de sågo, att detta
skulle öfverensstämma med deras fördelar. Som detta handlande
och industriidkande folk höll sig strängt vid sin på ceremonier rika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
