Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet, Augusti - Våra folkmöten. Af A. Hedin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
serna och fattas af en reformyrsel, hvilkens frukt blefve ett
skydrag af nya författningar, den ena trängande den andra framför
sig, utan stöd i tänkesätt och sed, rödjande allt bestående ur
vägen? Se här dock några omständigheter, som borde kunna
komma en lugnande verkan åstad. Först den, att det i vårt land
ej gifves någon magt, som kan helt enkelt sätta sig ned att
dekretera den omedelbara praktiska tillämpningen af en teori, som
tilläfventyrs vore alldeles främmande för det allmänna tänkesättet.
Icke har regeringen en sådan magtfullkomlighet, åtminstone om
man undantager det administrativa eller s. k. ekonomiska enväldet,
som imellertid är begränsadt af åtskilliga andra konstitutionella
bestämmelser, äfvensom af politisk coutume. Icke heller finnes en
sådan magt hos riksdagen allena. Och kan man än säga, att
dessa båda i förening ega den, så saknar väl ej det faktum all
betydelse, att det ju är den allmänna meningen som, efterhand
och ej utan ansträngning, plägar drifva statsmagten framför sig
på reformemas’ bana — ej tvärtom. Eller ha verkligen hittills
hos regering och riksdag visat sig några tecken till en åstundan
att »rusa» framåt? Och om man fruktar, att en gång framdeles
så kan komma att ske under den oimotståndliga påtryckningen af
en allmän demokratisk folkmening, så har man ju ännu god tid
att taga försigtighetsmått till den hiskeliga fartens modererande.
Icke ha våra demokrater satt sig i uteslutande besittning af den
svenska pressen eller af de agitationsmedel, som föreningar och
möten erbjuda, ej äro de allena egare af mål i munnen och af
skriffärdighet, af beslutsamhet, af förmåga att göra uppoffringar
för politiska syften? För närvarande äro ju ej blott olika
politiska principer, utan ock mindre nyanser af väsentligen samma
huf-vudriktningar representerade i vår politiska press, och detta
förhållande skall utveckla sig än mera, i feamma mon den politiska
situationen klarnar. I ett land, der pressfriheten ej är en eröfring
från i går, utan en sedan länge häfdvunnen vana, kommer aldrig
en reform till verkställighet, utan att ha genomgått publicitetens
skärseld. Häri ligger, så vidt vi förstå, en den bästa garanti mot
en politisk nyhetslusta, som skulle vilja öfverraska folket med
gåfvan af reformer, hvilka det ej vill veta af.
Vi våga derför säga, att i vårt land och under nuvarande
förhållanden talet om en hejdlös reformifver, om brådstörtade
förändringar och öfverdådigt framåtrusande är en tanklös jargon, och
intet annat. De våldsamma rubbningarna af ett samhällsskick
tillhöra, enligt historiens vittnesbörd, helt andra förhållanden. Dels
ha de, som redan är sagdt, födts af revolutionernas hetta, dels ha
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
