Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet, Augusti - Våra folkmöten. Af A. Hedin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mokratiska reformfordringaraa; onekligen är det också ett högst
betydligt antal önskningsmål, som uppräknas i den ofvan anförda
lilla skrift, hvilken innehåller det skånska demokratiska sällskapets
program. Men om vi skulle sätta oss t ex. tretio år tillbaka i
tiden och i ett sammanhang, enligt de moderna politiska
programmens efterdöme, sammanfatta de liberales dåvarande yrkanden, hvilka
redan blifvit till väsentlig del förverkligade, så skulle det
otvifvel-aktigt visa sig, att det liberala reformprogrammet vid tiden för
1840 års riksdag var såväl qvalitativt mera genomgripande som
ock qvantitativt mera omfattande, än de nuvarande folkmötenas.
För att anföra ett par exempel: hvilketdera betyder mest, de
förändringar i brottmål slagstiftningen, som under de sista årtiondena
genomförts, eller de som f. n. ytterligare yrkas, månne ej de förre?
Hvilketdera innebär en större förändring: ståndsrepresentationens
afskaffande eller de förändringar i den nya riksdagsordningen, som
förfäktats af andra kammarens venster? Och hvad angår mängden
af de demokratiska reformförslagen, jemförd med Intalet af
reformer sedan år 1840, så kan det ej bestridas att ju företrädet
tillkommer de senare. Är det så ytterligt förfärande att föreställa sig
det demokratiska reformprogrammet väsentligen i verket satt inom
en tid af ett fjerdedels århundrade?
Men äfven om den mycket omordade benägenheten att »rusa»
framåt skulle finnas, ligger väl deri någon så stor fara? Enligt
vår tanke äro alla dylika farhågor onödiga. Brådstörtade reformer
pläga vara en frukt af våldsamma statshvälfningar, som
framtvun-gits genom ett för långt drifvet konservativt motstånd, och de
främjas då vanligen ifrigast af sina f. d. fiender, hvilka i dylika
situationer uppträda som ett slags politiska Magdalenor, de der
för att rätt kraftigt bevisa sin omvändelse vida öfverbjuda dem,
som förut sträfvat för stfccessiva förbättringar med iakttagande af
alla lagliga former; — naturligtvis bruka de ångerfulla synderskorna
snart åter falla för reaktionens förförelser. I vårt land finnes ju
ingen, som tänker på några omstörtningar: när de radikale bemöda
sig att på diskussionens väg bearbeta opinionerna, så lägga de ju
i dagen, att de icke misströsta om den upplysta allmänna
meningens magt, att lagligt och fredligt vinna sina önskningar; och hvad
de konservative angår, så veta vi ej, att de skäligen kunna
misstänkas för någon lust att genom oförnuftigt motstånd mot be~
höfliga reformer framkalla en hvälfning, hvarför ansvaret skulle
drabba dem.
Men, måhända kan man befara, att folket, dess representation
och regering kunna låta sig hänföras af de demokratiska ingifvel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
