Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Åttonde häftet, Augusti
- Månadsöfversigt Af C. v. B.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Månadsöfversigt.
Då vi i det föregående häftet af denna tidskrift började den
följd af betraktelser öfver fosterländska kulturförhållanden, hvartill
månadens tilldragelser kunna gifva anledning, anade vi föga, att
den ännu för få veckor sedan så klara horizonten hastigt skulle
höljas af digra åskmoln. Så har imellertid nu skett och i
närvarande ögonblick, då stämningen nästan på alla håll står i eld och
lågor, torde måhända föga uppmärksamhet vara att påräkna för
en erinran om de skördar, som senast inbergats på odlingens
fredliga arbetsfält. Och dock är det just af dessa skördar folken skola
hemta sin andliga näring. Mensklighetens verklige välgörare —
måtte aldrig denna sanning blifva för oss undanskymd! — äro ej
desse eröfrare och väldige herrar, som »med buller och dån slå
byar och städer omkull»; deras ära förbleknar imot den, som
tillkommer den idoga mödans män, den »tysta kraftens» hjeltar, som
på sin sträfsamma bana långsamt, men säkert, bryta en väg för
ljuset.
Till de mest glädjande yttringarne af »den tysta kraftens»
framgångsrika verksamhet i det godas tjenst här uppe i nordanland
hänföra vi det nordiska arbetaremöte, som under de första dagarne
af sistlidne månad var samladt i hufvudstaden. Om arbetarefrågans
stora betydelse bland de samtida kulturfrågorna har så mycket
blifvit skrifvit, att vi ej torde behöfva ytterligare inlåta oss på
detta kapitel, helst då vår tidskrift redan mer än en gång förut
sökt lemna bidrag till det vigtiga ämnets belysning. Vi anteckna
endast såsom betecknande för mötets anda och värdiga hållning i
det hela, att främst bland öfverläggningsämnena blifvit ställda de
tvenne: Huru skall bildning och upplysning bäst inom den
arbetande klassen främjas? samt: Huru skall nykterhet och sedlighet
inom samhället verksammast befrämjas? Af mötets svar på den
senare frågan anföra vi följande: »Sedlighet främjas bäst dels genom
samhällsmedlemmarnes aktgifvande på sig sjelfva samt aktning för
sitt eget värde såsom menniska och medborgare, dels genom allt
som kan leda till frambringande af en kristlig och folklig
upplysning, d. v. s. en upplysning, som går till hjertat och verkar
förädlande derpå, styrker viljefriheten, utvecklar förståndet och väcker
den rätta frihetskänslan. — Största vigten ligger härvidlag på
qvinnans sedlighet samt att hon som duglig husmoder skapar
omkring sig ett hem, der hennes make väl trifves och der barnen
fostras till lefvande kristendom samt lära att älska och akta
arbetet»[1].
En kristlig upplysning, »d. v. s. en upplysning som går till
[1] Återgifvet efter referatet i Arbetaren. Tidning för Sveriges arbetare, (N:o 30,
d. 23 Juli 1870). — Vi begagna tillfället att åt arbetaresakens vänner i vårt land till
det bästa anbefalla denna förtjenstfulla tidning, redigerad af en talangfull publicist, hr
Axel Krook, ordförande i Göteborgs blomstrande arbetareförening.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Nov 8 16:11:13 2024
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/framtiden/4/0192.html
