Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet, Augusti - Månadsöfversigt Af C. v. B.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hjertat och verkar förädlande derpå, styrker viljefriheten, utvecklar
förståndet och väcker den rätta frihetskänslan.» — Se der en
begreppsbestämning af det sannt kristliga, som i all sin enkelhet väl
ej skall godkännas af de höglärde hrr dogmatici i kappa och krage,
för hvilka det kristligas conditio sine qua non är försannthållandet
af lärorna om treenigheten, »Kristi gudom» o. s. v. Men deras
gillande betyder ock här vid lag föga; de svenska arbetarnes
kristendom skall, likasom länge varit förhållandet med de högre
bildade klassernas, kunna gå sin egen väg och låta »bekännelsens»
män gå sin, och dessa båda vägar skola allt mer aflägsna sig från
hvarandra. Blifva imellertid vårt lands arbetareföreningar härdar
för en upplysning sådan som den här i fråga varande — en på
samma gång sannt kristlig och folklig — då skall man ej kunna
nog högt uppskatta deras framtida betydelse. De skola då ej
endast åt sina egna medlemmar bereda de andliga och timliga
förmåner, som härflyta ur ett allsidigt genomförande af sjelfhjelpens
grundsats, utan i en viss bestämd riktning sträcka sitt inflytande
till hela denna talrika befolkning af kroppsarbetare, för hvars bästa
ännu återstår så ofantligt mycket att göra. Vi syfta härmed på
det inflytande arbetareföreningarne, efter hvad vi föreställa oss,
borde kunna utöfva till motverkande af ett bland de senare årens
mest oroväckande sociala sjukdomsanlag i vårt land: den så
betänkligt växande utvandringen.
Man har ordat ganska mycket om utvandringens sannolika
orsaker, under det att man vida mindre sysselsatt sig med frågan
om medlen till det ondas afhjelpande, eller huru dessa skaror af
utvandringslystne skola förmås att stanna hemma. För oss lyder
det afgörande svaret på denna fråga så: väck deras
fosterlandskärlek! Klart är, att den kärleken ej slagit synnerligt djupa rötter
hos de tusendetal, som vid första motgång, eller kanske redan
innan de blifvit på allvar hemsökta af motgången, endast följande
en orolig äfventyrarelustas lockelser, kasta från sig spade och
medborgarerätt och öfvergifva fädernejorden för alltid. Men lika klart
är ock att det, hvad beträffar den stora massan af vår allmoge
och den lägre medelklassen, på deras nuvarande
bildningsståndpunkt ej kan förhålla sig annorlunda. Varmt och djupt älskar
man endast det, med hvilket man gjort sig rätt grundligt
förtrogen; bristen på fosterlandskärlek kan derföre afhjelpas endast
genom ökad fosterländsk bildning, men det är just denna bildning
som ännu står så oändligt lågt hos de till antalet mest betydande
klasserna af svenska folket. Ett framåtskridande kan visserligen
skönjas äfven på detta område — folkhögskolorna torde här hafva
en stor framtidsuppgift sig anvisad — men i det hela taget torde,
tyvärr, nedanstående betraktelse af en framstående målsman för
vår fosterländska bildning fortfarande ega tillämplighet.
»Allting här i verlden, som ej är blind naturkraft eller
instinkt», skrifver hr P. A. Siljeström, år 1854, öfver temat
Emigration och fosterlandskärlek, »måste hafva något skäl för sig; så
äfven fosterlandskärleken. Och fråga vi oss då hvarför t. ex. en
svensk arbetare bör älska Sverige, så torde det icke vara så lätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
