Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet, September - Religiösa stridsfrågor i nutiden. I. Af Carl von Bergen - 1. Inledande betraktelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
åtminstone till sitt första frö, uti kristendomen; allt berodde blott
p& att ratt förstå texterna.
Det var på detta sätt som törsta Mose bok bragtes i
öfver-ensstämmelse med vissa engelska lärdes geologiska åsigter, som
det nicæiska symbolum fick sin plats i Schellings och Hegels
metafysik, som sjelfva Pauli hårdsmälta lära fann en förklaring och
sitt rättfärdigande i vissa samtida skolors mystiska filosofi. Den
lärda verlden blef helt förvånad öfver att höra, att det gafs en
kristen astronomi, geologi och historia, likasom det gafs en teologi
och en sedelära med detta namn. I sjelfva verket framträdde ock
alla dessa vetenskaper under en helt egen belysning, sedda från
den ståndpunkt våra dagars eklektiska filosofer intagit. Tack vare
desse mäns talang och tidens riktning, hade metoden i början en
stor framgång, men denna framgång kunde dock ej blifva annat
än en öfvergående, emedan ett dylikt sätt att gå till väga stod i
strid mot den verkliga andan hos det nittonde århundradet, en
anda mera kritisk än någonsin. Derjemte var metoden icke ny;
den bar ett inom filosofiens historia ganska välbekant namn.
Neoplatonismen hade med afseende på hedendomen gjort samma
försök med en ifver och ihärdighet så välbekanta, att det är
öf-verflödigt påminna derom. För ett århundrade som vårt, så
strängt i sina forskningsmetoder, så upplyst i de frågor som röra
naturen och historien, var denna art af spekulation icke någon
vetenskap, utan någonting som var beslägtadt, än med ett mystiskt
drömmen, än med alexandrinsk bibeltolkning.
Oaktadt allt yttre sken af verklighet var hela denna
eklekticism någonting tillfälligt Den lag, som bestämmer kristendomens
utveckling i nutiden, återtog snart sitt välde; utgallrings- och
för-enklingsarbetets framsteg trädde allt mer och mer i dagen; kritiken
omstörtade dessa med så mycket arbete och stundom så konstrikt
uppförda bygnadsställningar. Den verkliga vetenskapen kunde ej
längre låna sitt biträde till något som måste anses såsom en
för-ståndslek, för så vidt det icke borde betraktas såsom ett
sjelfbe-drägeri hos en ädelsinnad öfvertygelse, hvilken önskar att tillhöra
sitt århundrade på samma gång som sin kyrka. Den reformens
ande, som i våra dagar arbetar på de kristna samhällenas
ombild-ning, bortödar ej längre sin tid och sin talang med ett fruktlöst
bemödande att förena motsägelser eller sammansmälta motsatser.
De lärare, hos hvilka den vinner insteg, åtskilja inom
kristendomen med en på samma gång fast och djerf hand, sedeläran
från dogmen, d. v. s., enligt deras mening, det väsendtliga från
det tillfälliga, det eviga och oföränderliga från det timliga och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
