Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet, September - Religiösa stridsfrågor i nutiden. I. Af Carl von Bergen - 2. Blick på missionsväseodet i våra dagar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på kristendomens verldsställning är ett enkelt, men vigtigt Ännu
efter så många århundraden har kristendomen ej uti sig upptagit
mer än omkring en fjerdedel af jordens nuvarande invånareantal.l)
Visserligen uppväges denna underlägsenhet i fråga om antalet i
ej ringa mån af den omständigheten, att de kristna folken kunna
anses utgöra vårt slägtes historiska kärna, den egentligt
framåtskridande menskligheten. Men såvida det ligger i den gudomliga
verldsstyrelsens plan att ej blott några utan alla folk skola, i mån
af deras mottaglighet, delaktiggöras af odlingens högsta välsignelse,
en sannt religiös upplysning, framställer sig sjelfmant den frågan:
hvad kan vara orsaken, att den dag synes så oändligt aflägsen,
då, enligt Kristi förutsägelse om gudsrikets framtid, senapskornet
skall hafva skjutit upp till ett väldigt träd, hvars grenar
öfver-skygga jorden?
Tänkande och sakkunnige män af olika kristna
trosbekännelser uttala som sin gemensamma åsigt, att missionsverkets i
förhållande till de gjorda ansträngningarne obetydliga framgång i
främsta rummet är att tillskrifva beskaffenheten af den
undervisning, hvarmed de europeiske predikanterne söka inverka på sina
åhörare bland hedningarne. Denna undervisning är i de allra
flesta fall ingen annan än den uti hemlandets kyrkor gängse
orto-doxt-dogmatiska. Till Afrikas negrer eller till naturbarnen på
Söderhafsöame vänder sig missionären icke med dessa kristna
grundåskådningar, hvilka, likt ett slags religiöst universalspråk,
kunna vinna insteg öfver allt, der ett menniskohjerta klappar; —
nej, annorlunda uppfattar han »bekännelsetrohetens» intressen! Det
är den teologiska dogmatikens läroformler, konfessionalismens hela
alfabet, som med lock och pock skall inpluggas i lärjungames för
magra abstraktioner så föga mottagliga hjernor. Fetischdyrkaren
och schamanen skola upptuktas till bekännare af trinitetsteorien,
af läran om de två naturerna hos Kristus o. s. v. Ett så oerhördt
pedagogiskt missgrepp måste naturligtvis bestraffa sig sjelft. Det
förvända sättet att gå till väga bär skulden för
omvändelsearbetets klena resultat, och ingen utsigt finnes för kristendomens
hastigare framåtryckande, förr än kyrkans utskickade beqväma sig till
att tala om de gudomliga tingen på ett annat språk, än den torrt
x) Njrare statistiska beräkningar anslå jordens nu lefvande befolkning till omkring
1,300 millioner menniskor eller något derutöfver. Af dessa äro 337 millioner kristna
(170 m. romerska katoliker, 76 m. grekiska katoliker, 89 m. protestanter), 160
millioner bekänna sig till Islam, 7 millioner äro judar. Hela återstoden — minst 800
millioner — tillhöra de olika arterna af Kedendom, från fetiscbismen till och med
djrkan af Buddha och Brahma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
