Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet, September - Religiösa stridsfrågor i nutiden. I. Af Carl von Bergen - 3. Kampen mellan österländsk och vesterländsk odling i Asien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tenskapliga insigter mot deras foregifna vetenskap. För att detta
blefve möjligt, fordrades det att begåfvade män i god tid slogo
sig ned i Kina, att de der under loppet af tio år icke uraktläto
något för att skaffa sig fullständig kännedom om språket, och att
de derefter skrefvo afhandlingar, som kunde öfvertyga landets
bildade klasser. Men dessa unga lärde — hvar finner man väl
dem? — — — Det är derfore att de nya idéerna upplösa de
gamla samhällsformerna, som Kina, utan annan fanatism än
sjelf-uppehållelsens, utan tro på sina gudar, icke desto mindre af alla
krafter motsätter sig de kristna lärornas framträngande. För att
kunna mottaga evangeliet skulle Kina se sig nödsakadt ändra sina
seder, sina inrättningar och lefnadsvanor — ett långvarigt och
plågsamt ombildningsarbete, under hvilket det romerska väldet
föll i stycken. Också föredrager »det himmelska riket» att
inslumra uti sin egen förflutna tid, i mångguderiets fantasirika yrsel,
liksom i en af dessa genom opii-ångorna alstrade drömmar.»
Sjelfva hufvudstriden mellan österländsk och vesterländsk
odling i Asien utkämpas imellertid ej inom Kinas ofantliga
landområden. Något af det kinesiska väsendets stela enformighet har
meddelat sig äfven åt förhandlingarne i de religiösa frågorna. Massans
dolska fiendskap mot den för dem föga begripliga nya läran ikläder
sig hos dé mera upplysta klasserna understundom formen af ett
ironiskt instämmande i vissa af missionärernas satser.
»Förträffligt», utropar den lärde mandarinen, då han lyssnat till
framställningen af de kristna sedebuden, »en vördnadsvärd lära! Hennes
sanningar återfinnas nästan ord för ord i våra egna uråldriga
re-ligionsböcker.» Talar man åter till honom om den ena eller andra
af de kyrkliga dogmerna, vänder han sig merendels bort med en
medlidsam axelryckning. — Ett hvad stridssättet beträffar långt
eldigare och mera energiskt motstånd möter kristendomen uti
Indien.
Af alla Asiens folkstammar finnes ingen, hvars omvändelse
till kristendomen skulle ega så omedelbar inverkan på de
europeiska och särskildt det engelska väldets intressen i orienten, som
hinduernas. Bland sina indiska undersåter räknar drottning Victoria
blott ett helt ringa antal kristna, här och der instuckne mellan
de täta massorna af museimän, Brahma-dyrkare och anhängare
af så godt som alla slag af hedendom 1). Storbritanniens statsmän
*) Enligt Annal* of Indian administration för åren 1867—68 (citerad hos Eog.
Bersier i den ofvannämda broschyren) företer religionsstalistiken i Indien följande
siffror: Utaf de 170 millioner hindner, som sti i omedelbart beroende af den britiska
regeringen, äro 1,093,000 kristna (hraraf 640,000 romerska katoliker och 453,000
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
