Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet, Oktober - Politiska betraktelser. 4. Om regering och statsförvaltning, samt om konungamakt och ministerstyrelse. Af —T—
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
öfverlemnadt åt.den menskliga friheten, eller ske genom en yttring
af denna. Då man nämligen uppkastar den frågan, huru det skall
blifva afgjordt, hvilka af ett folks medlemmar äro genom sina
intellektuela och sedliga egenskaper fullkomligast qvalificerade till
regeringsmaktens utöfhing, och af hvilka den således enligt
förnuftets här angifna fordran hör komma att förvaltas, så är genast
klart, att detta icke kan på rättsenligt sätt afgöras annorlunda,
än genom nationen, eller dess för detta ändamål utsedda
representanter. Hvar och en af folkets medlemmar måste vara
berättigad att till de öfrigas pröfhing framställa sin tanke härom;
men ingen af dem kan vara berättigad att med tvång göra den
gällande, emot de öfrigas bestridande. Och då lika litet någon
främmande stat kan ega någon rättighet att, med förnärmande af
ett folks sjelfständighet, genom yttre tvång bestämma dess
rege-ringspersonal, så kan denna bestämning icke rättsenligen ske på
något annat sätt, än förmedelst nationens eller dess lagliga
representanters frivilliga samtycke, deras frivilliga hyllning af
öfver-lägsna egenskaper eller förtjenster.» — Huruvida Grubbes ord fä
tolkas såsom endast syftande på »uppkommande» stater, lemnas
derhän. En sådan tolkning skulle ostridigt vara en mer än
vanligt sträng bokstafstolkning; och ännu ostridigare är, att om
re-8onnementet är riktigt för något visst moment af
samhällsutvecklingen, så måste det ega lika grundad giltighet för hvarje ögonblick
af en stats lif; och det är icke svårt att af en sådan förutsättning
draga slutsatser i afseende på »regeringspersonalens» förhållande
till representationen. Detta är imellertid något som vi helt och
hållet öfverlemna åt läsarens eget skön. Vi inskränka oss för vår
del till att helt enkelt blott betrakta för handen varande förhållanden
i vårt fädernesland. Vi vilja framställa, huru efter vår
uppfattning konungamakten och ministrames makt bör betraktas inom vår
konstitutionela monarki, under utgående likväl från grundsatsen af
folkmakten såsom den enda ursprungliga statsmakten, eller såsom
den egentlige suveränen.
Det svåraste bland alla praktiskt-politiska problem är
säkerligen det att, sedan statsmakten en gång blifvit till sin
beskaffenhet bestämd, finna lämpliga motvigter mot densammas möjliga fel
och irringar. Hvad har folkmakten i detta fall att bjuda på? —
Naturligtvis ingenting annat än de begränsningar den ålägger sig
sjelf. En alltför ringa garanti, skall man kanske säga. Man får
likväl icke tro, att en sådan sjelfbegränsning ej kan vara
betryggande. I sjelfva verket finnes ingenting betryggande, om man ej
antager, att folkmakten — representerande den fysiska öfvermakten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
