Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet, Oktober - Hans Järta och Carl XII. Af Rudolf Hjärne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
genom denna minnesfest och dessa divinatoriska sånger gifven till
forskning efter den gåtolika hjeltegestaltens mer, än man i
allmänhet synes förmodat, innehållsrika personlighet
Det är, enligt den allmänna föreställningen, isynnerhet tvänne
varmt fosterländske män, prydnader för vår litteratur, Atterbom
och v. Beskow, som känt sig manade att mera verksamt gripa in
i denna forskning och offentligen framlägga de mångenstädes
förvånande frukterna deraf. Hr Eichhorn tillerkänner den förre
»för-tjensten att först ha uppmärksammat» Carl XII:s »förhållande till
vetenskap och vitterhet». Vi vilja här förbigå Lagerbring,
historie-skrifvaren, som i sin »svenska historien i sammandrag» ger ej
otydliga vinkar om det sistnämda; vi vilja endast fästa
uppmärksamheten på en annan, om fäderneslandet högt fortjent man, som
egnat en särskild granskande uppsats just åt hvad som sedermera
blef föremålet för både Atterboms och v. Beskows utförligare
framställning. Att denne mans belysning, känd af både Atterbom och
v. Beskow *), gaf åtminstone den förstnämde närmaste anledningen
till hans uppträdande i Palmblads tidskrift Läsning för bildning
och nöje med den med nog mycken tonvigt framhållna »upptäckten»
af Karl XH:s förut mindre allmänt kända »förhållande till
vetenskap och vitterhet», — det tro vi oss kunna göra sannolikt, för
att ej säga, rent af bevisa.
Den man vi åsyfta, är
Hans Jäbta.
Detta namn är i flera hänseenden med sådan utmärkelse
in-ristadt i fäderneslandets såväl politiska som litterära häfder, att
det ej kan vara okändt för den bildade fosterlandsvännen. Född
1774 inträdde Järta1 2 3) vid sexton års ålder på
embetsmanna-banan 8), var närvarande vittne till Gustaf HLs mord4), brann i
1) Se Svenska akademiens handlingar del. 40, sid. 161 noten; äfvenså Carl XII.
Ett minnesblad af B. v. Beskow, sedn. afd. sid. 21.
2) Baron H. Hjerta till den märkliga riksdagen i Norrköping 1800, då han jemte
Cl. Cederström, P. Tham, m. fl., som bekant är, afsade sig adelskapet, hvilket han ej
heller sedermera ville återtaga, ehnrn efter 1809 års 6tatshvälfning offentligen
tillkän-nagafs, att dylika personliga verkniDgar af 1800 års riksdag voro för alltid npphäfda.
Carl XIII lär likväl kallat Järta »baron».
3) Vid omnämnandet af detta tidiga inträde i statens tjenst yttrar presidenten
C. D. Skogman, Järtas lärjunge, personlige vän, efterträdare i statssekreterareembetet
och i svenska akademien: »då var icke brukligt, att ynglingar, som ämnade sig till
statens tjenst, stelnade vid högskolan nnder sträfvande efter en förment högre bildning,
hvarigenom de ofta, om äfven mogna for lärdomsbanan, dock finnas öfvermogna för
praktiska värf» m. m. Se Sv. akad:s handl. del. 24, sid. 135.
4) Ofta middagsgäst hos sin »morbror», den bekante general Pechlin, den for-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
