Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet, Oktober - Hans Järta och Carl XII. Af Rudolf Hjärne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ningens tillförlitlighet äro vi på uppgifna skäl benägna att gifva
företrädet åt Hans Järta. Så mycket iirigare måste vi då önska
och yrka, att den eller de !), hvilka det närmast åligger, nu måtte
draga försorg om samlandet och utgifvandet af hans förut tryckta 2)
eller otryckta skrifter, på det hans bild må framstå så klar, så
stor, så vördnadsbjudande, som den i verkligheten var. Det blir
ett testamente, värdigt honom sjelf och hans folk. Då föret skall
man rätt inse, om den flyktiga teckning af hans person och
verksamhet, vi här utkastat, är sann, och om ej honom egentligen
tillkommer förtjensten att hafva upptäckt den verklige Carl XH3).
Rudolf Hjärne.
*) Han» Järta var tvänne gånger gift: 1) med Charlotta Levis (f 1805), med
hvilken han hade sönerna Carl Thomas, död »om professor i Upsala år 1840 och
Hans, som vid 21 års ålder dog 1825 som e. o. kanslist i handels* och finans-exp.;
2) med Fredrika Kristina Hochschild (+ 1839), med hvilken han hade sönerna Fredrik
Rntger (f. 1808) hofrättsråd, ännn lefvande, och Carl August (f. 1810), som dog för
några år sedan som svensk minister i Berlin.
Carl Thomas, professorn, efterlemnade tvänne söner, som uppfostrades under
farfaderns ögon till hans död. Vi veta, att åtminstone en af dessa Hans Järtas sonsöner
är vid lif.
3) Utom dem vi förut nämt, vilja vi nämna: flera embetsberättelser, m. m.;
bidrag till Läsning i blandade ämnen, Svensk litteraturtidning och Svea; Åminnelsetal
öfver assessor J. G. Gahn, Nils v. Rosensteins bild framför hans Samlade skrifter,
utgifna af Järta. Odalmannen utgafs i 2 häften 1823 och 1824, dessutom Bihaug till
la h. 1824. Utdrag ur Järtas otryckta enskilda »yttrande till Kongl. Mnj:t angående
medlen till hämmande af en skadlig yppighet» (dat. 1816) finnas i A. W. Staaffs
Minnestal öfver H. Järta, hållet inför Vestmanlands och Dala nation i Upsala 1849, tryckt
derstädes 1853.
*) De forskare, som under loppet af de sist förflutna trettio åren lemnat mer
eller mindre utförliga bidrag till Carl XIl:s historia eller antydt sina åsigtcr om
honom, i anledning af andras arbeten, äro, efter tidsföljden, Hans Järta, Atlerbom, And.
Fryxell (fullständig historia i 1—9 del. 1856—59; l:a del. ny uppl. 1868, hvari han
uppträder mot v. Beskow), C. F. J. Wahrenberg (docent vid Upsala akademi, en flitig
och allvarlig forskare, som på statens bekostnad vistades någon tid i Paris och London,
för att der taga kännedom om handlingar rörande Carl XII och hans tid, men hann
ej före sin förtidiga död mer än till en ringa del offentliggöra frukterna deraf i sitt
lilla arbete: Om Sveriges yttre politiska förhållanden under de tre första åren af konung
Carl Xll:s regering till freden i Traventhal, Stockholm 1856), F. F. Carlson (Om
fredsunderhandlingarna åren 1709—18), B. v. Beskow, R. M. Bowallius (hans förut nämda
prisskrift i svenska akademien; vidare se Svensk litteraturtidskrift för år 1867, sidd.
220—231, en utförligare, obetingadt berömmande anmälan af Beskows Carl den tolfte
i Alt-Ranstadt, Svenska akad. handlingar del. 40., ger (sid. 227) en något osäker
antydan om betydelsen af Hans Järtas skrift), C. 6. Malmström (i Svensk
litteraturtidskrift för 1869 b. 2 sidd. 65—81), Några ord om Carl Xll och enväldet, i anledning
af Beskows »Carl den tolfte» (En minnesbild) och »v. Görtz» samt Fryxells Berättelser
ur svenska historien 21 del. 2ä uppl. Behörigt erkännande v. Beskows fört jenster gör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
