Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet, Oktober - Hans Järta och Carl XII. Af Rudolf Hjärne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
större tankeskärpa, som visar sig äfven i en mera fast,
samman-trängd, mindre ordrik, men ändå klar och behagfull form. Beskow
är mera bred, men i det jemnt flytande talets enkelhet och
genomskinliga klarhet har han få sina likar i vårt land. Han liknar
det lugna hafvet, som återspeglar en klar, ljusblå, nordisk
sommarhimmel. Atterbom deriraot synes oss likna det något
upprörda hafvet, ehuru våglinierna hos honom ej alltid äro lika
regelbundna som i den åt sig sjelf öfverlemnade naturen. Han är i
framställningssättet ojemn, stundom alltför ordrik och insvept i
period^ygnaden; man märker spår af arbetet.
Ser man på innehållet, så märker man själskrafternas olika
fördelning. Järtas öfverlägsna hufvud visar sig i omdömets styrka,
i ämnets och egna själskrafters fullständiga beherskning.
Uppfattningen, granskningen och framställningen ingifva derföre full
tillförlitlighet Så synes oss ej tillfyllest eller i samma grad vara
händelsen med de tvänne andra. Beskow är synbarligen af naturen
mest harmoniskt utrustad. En derimot svarande bildning har
gjort sitt till att fullborda naturens verk. Men den ädla
benägenheten att öfverallt göra rättvisa åt af en eller annan orsak förut
misshandlade storheter, i förening med en viss medfödd hjertats
godhet, har måhända under hans senare glansfulla lefnadsperiod
fört honom här och hvar icke så obetydligt utöfver sanningens
råmärke. Föremålen för hans teckning omgifvas sålunda snart sagdt
af idel ljus och skuggorna tillbakaträngas så långt i bakgrunden,
att de blifva omärkliga eller föga skönjas. Så med Gustaf IH, så
med Carl Gustaf Tessin. Den historiska sanningens omutliga och
grannsynta gudinna torde derföre i sinom tid komma med någon
efterräkning. — Hos Atterbom hafva fantasi och känsla alltid varit
de öfvervägande själskrafterna. Derpå känner man igen skalden.
I omdömet har han icke sällan synts oss vara en Öfverdrifternas
man i ett för mycket eller ett för litet. Sin ungdoms öfvermod
ville han på ålderdomen godtgöra, men råkade dervid måhända
flerstädes ut för en motsatt ytterlighet. Sådant gör, att man med
en viss granskande försigtighet följer honom, när han behandlar
historiska fakta och personligheter. Vid behandlingen af Carl XH
har han haft den lyckan att företrädesvis röra sig på ett mindre,
begränsadt område, litteraturens, der den historiska blicken
jem-förelsevis mindre pröfvats. Det är på det politiska fältet man
torde möta de största svårigheterna att rätt uppfatta och bedöma
Carl XH.
Utmärkta och af stora förtjenster äro imellertid alla de tre
männen, men i karaktersuppfattningens och den historiska forsk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
