Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet, Oktober - De senaste årens undersökningar om hafsfaunans gräns mot djupet. Af F. Smitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De arktiska samlingarna från de mindre djupen voro således
äfven för denna fråga af ganska stor vigt, helst skrapan vid
Grönland, som nämdt, af Torell användts ända till ett djup af 300
famnar och under 1861 års Spetsbergsexpedition gått med lycka
från strandregionen ned till 250 famnars djup. Malmgren lemnade
efter 1864 års Spetsbergsexpedition med professor Nordenskiöld en
temligen god tillökning till samlingarna från de mindre djupen.
Han liksom Goes och Smitt, de båda andra zoologerna på 1861
års resa, voro länge sysselsatta med att utreda och beskrifva,
hvad de hemfört; och äfven for den fråga, med hvilken vi nu
sysselsätta oss, lemnade de vigtiga resultat. Så t. ex. visade det
sig, att den arktiska faunan har gemensamheter ej blott med
glacialperioden utan äfven med den tertiära Cragformationen och, hvad man
då knappt vågade tro, med kritperioden. Så segerrikt hade nämligen
Deshayes, Lyell, Milne-Edwards och Agassiz bekämpat Ehrenbergs
uppgifter (Abh. K. AJcad. Wiss. Berlin 1839) att åtskilliga lägre djur
ända från kritan lefvat in i nutiden. Af bryozoerna, maskar som lefva
i korallika kolonier, hafva åtskilliga arter egt ett så långt lif:
Me-senteripora meandrina, lefvande från Grönland och känd såsom
fossil från Cragperioden, beskrefs dock först af Goldfuss såsom ett
kritfossil; och Diastopora simplex, allmän i alla nutidens arktiska
haf, är äfven funnen såsom fossil i kritan på ön Riigen.
Djup vatten sfaunan var nu åtminstone på goda grunder
antagen vara arktisk, den arktiska faunan var sammanbunden
med kritperiodens: — slutsatsen var dock ännu ej uttalad.
Sverige väntar ännu på den vetenskapliga bearbetningen af
det material, som från djupet ligger samladt i riksmuseet.
Snart fick dock frågan äfven i Sverige ett nytt lif. Regeringen
och enskild frikostighet utrustade Nordenskiöld till 1868 års
Spets-bergs-expedition. Torells fordne kamrat på Ishafsfärderna förstod
mer än väl betydelsen af det arktiska hafvets undersökning i
zoologiskt hänseende, och ehuru hans hufvuduppgift deruppe i norden
denna gång var geografisk, glömde han aldrig sitt intresse för
lödningarna. Under det fartygets chef, kapten F. v. Otter, öfvertog
den nautiskt-praktiska delen af lodningsarbetet, voro Malmgren
och Smitt sysselsatta med att urskilja och förvara fångsten från
dessa 400—2,000 famnars djup, hvilkens rikedom öfverträffade allt,
hvad man dittills erhållit, isynnerhet af maskar, kräftdjur och
snäckor — de vanliga foraminifererna icke att förglömma, som
nu kunde plockas i tusental. Dessa lödningar verkstäldes kring
80:de och 81:sta breddgraden nordvest och norr om Spetsbergen.
Längre fram på hösten, då dr C. Nyström öfvertagit det zoologiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
