Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet, Oktober - De senaste årens undersökningar om hafsfaunans gräns mot djupet. Af F. Smitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ännu vid 2,435 famnars djup, som anträffades vid 47° 38’ nordl.
lat. och 12° 8’ vestl. long. fr. Greenwich. Äfven här fann W. Thomson
en fauna af arktisk karakter med foraminiferer, anthozoer, en ny
art af crinoidéernas klass, sjöstjernor, annulater och gephyreer,
crustacéer och en snäcka af det hornlika slägtet Dentalium.
Tem-peraturobservationema visade en fortfarande sänkning, t ex. vid
det ofvan uppgifna djupet var temperaturen + 2°,5 Cels. medan
hafsytan visade + 18°,4 Cels.; och den i vattnet innehållna luften
visade sig successivt mot djupet ega en allt större och större
kol-syrehalt, isynnerhet i förening med djurlifvets riklighet.
Mot en sådan utrustning hade ej Sverige detta år förmåga
att täfla. Men på vetenskapsakademiens förslag, väckt af
professorerna Lovén och Nordenskiöld, begärde regeringen och lemnade
riksdagen ett anslag af 6,000 rdr för beredande af tillfälle för
två zoologer att medfölja korvetten Josephine under dennas
öf-ningsexpedition i Atlanten 1869 års sommar. Uppdraget lemnades
af akademien åt docenten F. Smitt och kandidaten A. Ljungman.
Den 25:te Maj afseglade korvetten, under befäl af
kommendörkapten J. Ankarcrona, från Göteborg bestämd att direkte afgå till
Lissabon. Under denna segling kunde blott obetydligt uträttas för
zoologien; men åtskilliga försök gjordes att få en fråga besvarad,
som ej saknar sin betydelse äfven för uppfattningen af
djupvattens-lifvet. Ty icke blott bottnens och hafsytans faunor — de båda
man hittills nästan uteslutande undersökt — äro af intresse att
känna. Äfven de mellanliggande, fria djupen äro värda zoologens
uppmärksamhet. Hvimla de af lif såsom hafsytan, eller bjuda de
blott såsom hiften tillfällighetsstycken af hflighet? Vetenskapen
eger för denna frågas besvarande inga andra rön, än hvad vi veta
om fiskarnes olika uppehållsorter, och redan för att förstå
vexlin-garna i dessa vore en undersökning af den lägre faunan i djupets
fria rymder af vetenskapligt värde. För detta ändamål nedsänktes
en stark håf försedd med en snedstäld skärm, medelst hvilken
den under fartygets fart skar sig ned mot djupet. Så kunde en
sådan håf under 3—5 knops fart gå långa sträckor på ett djup
af ända till 300 famnar under ytan. Resultatet blef dock endast
negativt; öfverallt — apparaten pröfvades sedermera under resan
längre söderut till och med i närheten af tropikerna — visade
håfven blott en ringa fångst af former från hafsytan eller djur,
som äro kända att lefva i närheten af den. Härmed är frågan
visst icke löst; ämnets vigt manar tvärtom till fortsatta
undersökningar, ehuruväl det vill synas, att om ock de djupare fria rymderna
i hafvet ej sakna lif, är dock detta långt mera sparsamt, än hvad
ytan och bottnen bjuda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
