Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet, November - Preussisk statskonst och tysk filosofi. Af Carl von Bergen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för henne sjelf. De krafter, hvaraf hon måste begagna sig i och
för sina eröfringar, sättas i verksamhet af tvenne driffjädrar:
för-störelselustan och roflystnaden, den barbariska råheten och den
skoningslösa, raffinerade egennyttan. Men med sådana krafter i
sin tjenst kan man väl utplundra jorden, förhärja henne och göra
henne till ett öde kaos — aldrig derimot åvägabringa ordning
inom den åsyftade universalmonarkien.
»Må vi alltså» — med denna uppfordran afslutar Fichte sina
föredrag — »rena våra sinnen från alla irrbilder och svikliga
idoler! Yår framtida uppgift är att vara tyskar, och att i denna
vår egenskap hålla ståndaktigt tillhopa. Yi vilja ej mera kämpa
med vapenmakt, utan med vår karakter, våra seder och
grundsatser. I denna kamp skola vi segra, om blott våra vapen äro
blanka och obefläckade. Den gamla verlden med hennes härlighet
och storhet har genom sin egen ovärdighet sjunkit i gruset; skulle
det nya slägtet på samma sätt gå under, är det förbi med
mensk-lighetens utsigt till räddning; ingen utväg är öfrig, och hoppet
om en återupprättelse har gått förloradt.»
Drömmen om en allt omfattande veridsstat, i hvilken den tyske
filosofen såg en gryende fara för sitt fädernesland, har ånyo börjat
spöka i öfverspända hjemor och eggar sjelfviska viljor till
rätts-kränkande handlingar. Preussens statskonst med dess obeslöjadt
framträdande »nationaliseringsplaner», utgör för närvarande en till
vaksamhet manande hotelse mot freden och rättstillståndet i Europa.
Under sådana förhållanden bör det för oss alla, som på goda skäl
älska och vörda Tyskland, vara en hög tillfredsställelse att veta
detta stora land ännu ega ett antal män, hvilka likt Johann
Gottlieb Fichte, midt under de upprörda lidelsernas tjut, i ord och
handling stå faste vid bekännelsen:
»Det Rätta är evigt; ej rotas hon ut
Från jorden, dess trampade lilja.»
Låtom oss hoppas, att desse fosterlandsvänners varnande röster ej
skola ljuda förgäfves!
Carl von Bergen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
