Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet, November - Om vår tids pietism och ortodoxism inom den svenska evangelisk-lutherska kyrkan. Af J. A. S. - Om vilkoren för jernvägsbyggnadernas fortsättande och jernvägarnas framtid i Sverige. Af L. J. H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
påräkna hjelp och uppoffring från statens sida för sina jern
vägs-företag, äfven stegrat sina anspråk och yrkat att få banor af lika
dimensioner med statens egna, och detta har framträdt tydligast
i fråga om ytterligare stambanor, att byggas helt och hållet på
statens bekostnad. Härtill hafva, hvad de enskilda företagen
angår, vid åtskilliga fall medverkat tvänne föreställningar som förtjena
betraktas.
Den första är tanken på fördelen af att kunna begagna samma
rörliga materiel på de särskilda banorna, och sålunda föra samma
varor huru långt som helst utan omlastning. Denna fördel är
ostridig; men den missleder, om man för dess skull håller fast vid
ett system som gör j em vägen så dyr, att afkastningen icke återger
räntan på anläggningskapitalet eller ger mindre behållning än en
billigare bygd jernväg hade lemnat. Det är ock troligt, att om 1 ex.
för de skånska privatbanorna, staten icke hade gjort någon annan
uppoffring än att lemna ett visst förskott i lån mot full ränta
och amortering, så hade dessa banor blifvit bygda efter ungefär
samma plan som Köping—Utterbergsbanan eller de vermländska
Företaget hade sannolikt också mer underlättats från orternas sida;
en ’och annan besparing i kostnad för stationer och möjligen i
förvaltningskostnad hade vidtagits, och en enkel uträkning skulle
visa, att de hade gifvit bättre resultat för bolagen.
Den andra invändningen mot de smalspåriga banorna har
legat i påståendet, att dessa skulle vara otillräckliga för att
kunna besörja en större trafik, der en sådan vore att påräkna
Såsom hufvudskäl för detta påstående har anförts, att godsvag*
narne på en smalspårig bana af 3J fots vidd icke kunna taga
mer än $:delar så stor last som på en bana med fem fots vidd.
Vidhållande vår föresats att i denna framställning icke ingå i
egentlig polemik om tekniska detaljer, tro vi dock förtjena
återkallas i minnet, hvad som under flere offentliga förhandlingar i
detta ämne blifvit anmärkt, att lastvagnarnes förmåga att på en
3 A fots bana bära en lika stor tyngd som nu forslas på statens
jorn vägar, utan svårighet vinnes derigenom att axlar och
tvärstycken på vagnarnes underreden göras af starkare dimensioner.
Ett ytterligare praktiskt bevis för riktigheten häraf, och som
aldrig kunnat imotsägas, kan hemtas från exemplet af den imellan
Antwerpen och Gent i Belgien befintliga jernväg af 3 A fots
spårvidd. Denna jernväg har nu varit i gång i mer an 20 år, och
genom officiela räkenskaper har visat sig att på densamma
transporterats vida mer gods årligen än på någon af de svenska
statsbanorna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
