Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet, November - Om vår tids pietism och ortodoxism inom den svenska evangelisk-lutherska kyrkan. Af J. A. S. - Om vilkoren för jernvägsbyggnadernas fortsättande och jernvägarnas framtid i Sverige. Af L. J. H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nen allmän. Alla uttryckte sin forvåning öfver hvad de erfarit,
och hertigen af Sutherland yttrade,, att han önskade att han för
sex år sedan hade haft något hegrepp om Festiniogjernbanan. »Jag
har», sade han, »kostat ut omkring tvåhundratusen pund sterling
på jernbanor i Skottland. Hade dessa banor gjorts smalspåriga,
så hade de kostat endast ?:delar af den summa som blifvit utgifven,
och jag skulle då kunnat hafva full ränta på hvad jag lagt ut
till underlättande af samfärdseln med mina gods och för folket
derstädes.
Mr Crawley, som derefter fick ordet, lade ytterligare vigt på
att 2 fot 6 tums spårvidd vore tillräcklig for den tyngsta trafik
med tillhjelp af Fairleys system för lokomotiv, och sökte visa att
det vore ett tokeri (a folly), att då detta finnes tillräckligt, lägga
till ett enda tum, i och för varutransporter. En annan sak vore
att systemet kunde tåla modifikation der hufvudfrågan vore en
beqväm passageraretrafik eller transporter af mycket skrymmande
varor, såsom der hufvudfrakten vore med bomullsbalar. Också
hade såväl mr Fowler som mr Fairley rekommenderat 3 fots
spårvidd för Indien.
Uti denna berättelse vidrördes ock ett yttrande af en
annan bland de mest framstående jemvägsmännen i England, mr
Tyler. Han har i en tryckt skrift fästat uppmärksamheten derpå,
att en lag i England för närvarande förbjuder att föra
passagerare mot betalning på någon jernväg af mindre spårvidd än 4 fot
8 tum; men han säger tillika, att man bör söka få denna lag ändrad,
och att derefter vore det, sedan man nu fått det Fairleiska
lokomotivet, onödigt att gifva jernvägarna större spårvidd ån 2 fot
6 tum (engelskt). Samme mekanikus säger ock, att på en jernväg
med 2 fots spårvidd och 2 fots drifhjul, kan man begagna 20 mils
hastighet med lika mycken säkerhet, som man kan köra med 70
mils hastighet på Great Westernjernbanan, hvilken har 7 fots
spårvidd och 7 fots diameter på drifhjulen». Och slutligen säger han:
»Det billiga pris, till hvilket en sådan bana kan hlifva byggd och
trafikerad, och den säkerhet hvarmed det sker, har gifvit ett
exempel hvilket förr eller senare kommer att följas både i detta land,
i Indien och i kolonierna, samt öfverallt der det är önskvärdt att
erhålla billiga hanor».
Yi hoppas att läsaren icke skall misstycka den
utförlighet hvarmed vi återgifvit föregående beskrifning. Det kan icke
vara utan all vigt för dem som komma att deltaga i
öfverlägg-ningar och beslut angående den framtida anläggningen af
jernbanor här i Sverige, att erfara det omdöme, hvari en samling af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
