Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet, November - Om vår tids pietism och ortodoxism inom den svenska evangelisk-lutherska kyrkan. Af J. A. S. - Anmälningar - Litteraturöversigt af C. v. B.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vetenskapliga författareverksamhet. — Sin ståndpunkt i förhållande
till ämnet angifver författaren uti inledningen på följande sått:
»Den religiösa friheten betecknar två saker. 1 sin
vidsträcktaste bemärkelse är detta ord liktydigt med samvetsfrihet; det är
rättigheten att söka den religiösa sanningen, en rättighet sora
tillhör hvarje mensklig varelse, så snart hon känner det band, som
faster henne vid hennes skapare. I en inskränktare bemärkelse
uttrycker detta ord de religiösa samfundens politiska oberoende,
skils-messan mellan kyrkan och staten. Det är två friheter, som
sammanhänga med hvarandra, två naturliga rättigheter, hvilka samhället
erkänner, men som det icke skapar. — Det är åt försvaret af dessa
friheter, som detta arbete är helgadt. Den religiösa friheten är
framtidens stora fråga. Öfverallt och alltid, så snart man går pé
djupet af ett moraliskt eller politiskt ämne, mötes man af samma
problem och samma lösning. På hvarje sida upprepar min bok
denna höga sanning, och det . är detta, som jag hoppas skola
förläna henne nyhetens behag och intresse.»
Pligten af Jules Simon. Öfversättning från nionde
originalupplagan. L. J. Hiertas förlag. — »Måhända är ögonblicket
lämpligt att tala till menniskorna om deras pligter, när det största
antalet tyckes sysselsatt endast med sin rätt och låter förleda sig att
förblanda sin rätt med sin fördel. Icke allenast att karaktererns
äro sällsynta midt ibland de brinnande lystnaderna och den
utomordentliga fördragsam heten inför framgången, utan man ser äfven
teorier uppkomma, bestämda att i menniskornas ögon rättfärdiga
allt det, som pligten fördömer. Man hör styrkan upphöjas,
åtskil-nad göras på en stor och en liten moral, med förakt talas om
friheten» –––— Dessa rader nedskrefvos af författaren till Pliøen
redan för flera år sedan, och dock göra de just i närvarande
Ögonblick hela intrycket af ett ord i sinom tid. Filosofi i ordets hos
oss vanliga mening innehåller Jules Simons arbete icke; det är en
serie populära betraktelser öfver åtskilIga etiska och rättsfilosofiska
frågor, uppburna af en luttrad och högsinnad åskådning af
men-niskolifvet och dess bestämmelse. Den svenska öfversättningen af
arbetet lärer haft en stark afsättning — ett nytt bevis på det
intresse den goda franska litteraturens alster kunna påräkna i vårt land.
Till denna goda franska litteratur hör likaledes Ad. Francks
arbete Menniskans sedliga lif, (A. Bonniers förlag), innehållande,
äfven det, en »populär framställning af sedelärans
hufvudpunkter.-Vår inhemska bokmarknad har under de senare åren blifvit
rikligen försedd med öfversättningar af en mängd bland den moderna
franska litteraturens yppersta alster. Ett hedersrum bland våra
förläggare tillkommer i detta afseende hr L. J. Hierfa, från hvars
bokförlagsexpedition utgått snabbt efter hvarandra öfvérsättn in garna
af Läboulaye, Legouvé, Paul Janet, Jules Simon, Lanfrey, Trochu,
Pel le tan, m. fl. Skulle det antagandet ej ha skäl för sig, att »de
franska sympatierna» i Sverige, om hvilka i dessa krigiska tider
så lifligt ordas för och imot, till en ej ringa del få skrifvas på
räkningen af den förtroligare bekantskapen hos vår allmänhet med
så mycket af det bästa den nutida franska lärdomen och vitter-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
