Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om vår tids pietism och ortodoxism inom den svenska evangelisk-lutherska kyrkan. Af J. A. S. - Tolfte häftet, December - Arméfrågan i Sverige under det sista halfva årtiondet. Af J. Mankell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hallsklass, som deraf skulle komma i åtnjutande, onödigtvis stöttes
för hufvudet. När icke 1867 års riksdag ifrågasatt berättigandet,
synes obegripligt, hvarföre komiterades pluralitet skulle göra det.
Men äfven här gjorde sig ett inflytande gällande, som pluraliteten
ej ansåg sig kunna lemna utan afseende.
V.
Men det var icke nog härmed. För att komma till nämda
resultat, måste komiterades pluralitet inlåta sig i en vidlyftig och
omfattande historisk bevisning, som upptog en tid, hvilken vida
bättre kunnat användas till en omsorgsfullare utredning af sjelfva
lindringens beskaffenhet Det gälde nämligen att bevisa, det den
ganska betydliga utsträckning af värnepligten eller
beväringsskyl-digheten, som nu ifrågasattes — och för öfrigt hvilken
utsträckning som helst, den måtte blifva aldrig så stor — icke stod i
strid med den frihet för utskrifningar, som vid indelningsverkets
genomförande uttryckligen tillförsäkrades rote- och rusthållare, eller
den roterade och berustade jorden.
För att bevisa detta försökte pluraliteten ådagalägga:
att den genom det yngre indelningsverkets knektekontrakter
tillförsäkrade utskrifningsfriheten icke var allmänt utan blott gälde
en del af de län, som uppsatte rotehållsregementen, och alls icke
rusthållarne;
att, äfven om nämde utskrifningsfrihet varit allmän,
densamma dock blott gält det slags utskrifning, som afsåg
»regementenas uppfyllande», men att bredvid densamma funnits ett annat
slags utskrifningsskyldighet, som var lika för rote- och rusthållare
samt rikets öfriga inbyggare;
att detta bevisades genom vissa uttryck i åtskilliga af de
regeringsformer, som efter indelningsverkets genomförande blifvit
gällande;
att detta andra slags utskrifningsskyldighet grundat sig på
den urgamla värnepligten, hvilken aldrig upphört att vara gällande;
att densamma vore ett rent personelt åliggande, väl att skilja
från det rcal-onus, som hvilade ensamt på den roterade och berustade
jorden och hvaruti den första sortens utskrifningsskyldighet blifvit
förvandlad; hvarjemte komiterade antydde,
att äfven de äldre, före indelningsverket försiggångna,
utskrif-ningarna, oftast gått öfver g år detalet y och således äfven kunnat
anses såsom real-onus; samt slutligen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
