Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om vår tids pietism och ortodoxism inom den svenska evangelisk-lutherska kyrkan. Af J. A. S. - Tolfte häftet, December - Arméfrågan i Sverige under det sista halfva årtiondet. Af J. Mankell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ligen borde, hvarjemte krigskontingenten egentligen oriktigt kallades
fördubbling. Äfven af adelns landbönder (det allmänna frälset)
utskrefvos, liksom vid bondeuppbåden under medeltiden, merändels
blott halfva antalet Blott öfver krono- och skattebönder utom
kustmilen gingo utskrifningarna med full stränghet, vanligtvis en
fullt utrustad knekt för hvar tionde bonde, mansperson eller
hemman. Denna börda blef slutligen så mycket svårare, som adeln
slog under sig allt större del af jorden för det allmänna frälset
samt inom det ypperliga frälset (säterierna jemte rå- och
rörshemman o. 8. v.) var alldeles befriad från utskrifning.
Redan före indelningsverket förvandlades imellertid den på
urgammal värnepligt grundade personliga forpligtelse, som
innehölls i rusttjensten och rusthållet, till ett åliggande för viss
jord, emedan såväl adelsmannen, som rusthållaren, upphörde att
sjelfva rida i krig, utan sände ryttare i sitt ställe. Likaledes
åtogo sig under samma tid borgare och bönder på många håll
inom kustmilen, jemte bönderna i vissa landskap, ett ständigt
båtsmans- och knektehåll, mot frihet från det personliga åliggande,
som forefanns i utskrifningsskyldigheten. Det egentligen nya,
som Carl XI åvägabragte genom indelningsverket, var således
blott, att äfven för de Öfriga landskapen, hvilka ännu voro
underkastade personlig utskrifning, införa roteringen, hvarjemte han
Ökade sjöfolket genom en del båtsmän af rusthdllsnatur. För
öfrigt reglerades blott nyssnämde äldre forpligtelser. Ehuru en
stor del frälsejord fråntogs adeln samt återgick till krono- eller
skatte, qvarblef dock ungefär en tredjedel under frälset och
bibehöll de dermed förenade privilegier, vare sig af allmänt eller
ypperligt frälses natur. De landsdelar och jordlotter, som icke
på ett eller annat sätt ingingo i indelningsverket, förblefvo
fortfarande underkastade utskrifningar; men alla öfriga befriades
derifrån. För alla qvarstod dock framgent skyldigheten att gå
man ur huset.
Under förra århundradet lyckades dock adeln utan aflösning helt
och hållet befria frälsejorden från rusttjenståliggandet, nämligen
adelsfanans uppsättande. Likaledes lyckades borgerskapet i
städerna att i det närmaste befria sig från båtsmansuppsättningen,
derigenom att denna skyldighet i stället fullgjordes medelst en
vakansafgift, hvars belopp genom penningvärdets sjunkande nu
förminskats till en obetydlighet (60,000 rdr), således utgör en
högst ringa ränta. Och vid 1810 års riksdag befriades hela det
roterade båtsmanshållet utan aflösning från fördubblings
uppsättande. Andra yrken och näringsgrenar uppstodo, som hade alls
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
