Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om vår tids pietism och ortodoxism inom den svenska evangelisk-lutherska kyrkan. Af J. A. S. - Tolfte häftet, December - Arméfrågan i Sverige under det sista halfva årtiondet. Af J. Mankell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ingen känning af indelningsverket. Föga rättvisa skipades
derige-nom, att den hittills privilegierade och oroterade jorden 1810
förklarades skyldig att i krig uppsätta karl. Åren 1823 och 1825
stadgades dock att den roteringsskyldiga frälse (det allmänna) och
ofrälse jorden i fred skulle betala vakansafgift, hvarjemte den
sär-skildt roterades, fridset dock hälften mot ofrälset. Den öfriga
privilegierade jorden, hvartill äfven städernas jord räknades,
bibehöll dock sina företrädesrättigheter.
Af rote- och rusthållare å krono- och skattejord utkräfdes
derimot alltid deras åligganden med stränghet, hvarförutan de
äfven flera gånger pålades ökade bördor, t. ex. tremänningar,
var-gering och landtvärn, allt imot deras tydligt tillförsäkrade
utskrif-ningsfrihet. Äfven beväringsinrättningen, hvilken ingalunda kan
åläggas på grund af den för alla gemensamma skyldigheten att
gå man ur huset, är att anse såsom en ny utskrifning, för så
vidt den i sig innefattar uppsättandet af mera manskap, än det
som åtgår till ersättning af lidna förluster, och isynnerhet om den
föranleder till öfningar under fred. Behöfves sådana dock för
fäderneslandets försvar, då böra de åtföljas af motsvarande
lin-dringar. Kunna ej lindringar åstadkommas, och man det oaktadt
i väsentlig mån måste utsträcka värnepligten, då bör
indelningsverket upphäfvas. Och då har man ej större rätt att af
rote-eller rusthållare fordra aflösning, än man förut haft det i afseende
på prestboställen, frälsejorden, städerna och båtsmansfördubblingen.
Sådan är den enkla historiska gången af vårt krigsväsens
utveckling, och sådana de rättigheter och skyldigheter, som på
grund deraf tillkomma rote- och rusthållare. Att vid sidan af
dessa rekryteringsformer äfven i alla tider värfvade trupper funnits,
är en yttre omständighet, som ej har inflytande på saken.
För öfrigt må erinras, att taxeringsvärdet af krono- och
skattejord i rund summa uppgår till 1,200 millioner rdr, af allmänt
frälse till 374 millioner, af ypperligt frälse till 212 millioner, samt
af annan fastighet till 472 millioner, deraf 372 millioner för
städerna; värdet å all taxerad fastighet uppgår således till ungefär 2,258
millioner; öfrigt beskattningsbart kapitalvärde lärer beräknas till
något högre belopp. Taxeringsvärdet å samtliga roterade hemman
är 1,072 millioner, å de berustade 239 millioner — hvaraf öfver
149 för de uppsutna regementena och närmare 90 för de afsutna
— samt å båtsmanshemman ungefär 330 millioner, hvaraf närmare
60 torde vara af rusthålls natur.
Af dessa siffror framgår till fullo, i hvad grad
indelningsverket trycker ojemnt på landets beskattningsbara kapitalvärden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
