Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om vår tids pietism och ortodoxism inom den svenska evangelisk-lutherska kyrkan. Af J. A. S. - Tolfte häftet, December - Arméfrågan i Sverige under det sista halfva årtiondet. Af J. Mankell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den börjar (s. 336—340) med en knapphändig och bristfällig
historisk framställning af krigsförfattningarnas utveckling i det
öfriga Europa, ett ämne hvari författaren tydligen icke varit
särdeles hemmastadd. Då ett beriktigande och fullständigande deraf
likväl egentligen ej hörer till ämnet samt dessutom skulle upptaga
allt för stort utrymme, må detsamma uppskjutas till ett lägligare
tillfälle. Styckena I och II af den åberopade uppsatsen i
Framtidm kan dock i nämde hänseende lemna någon upplysning.
S. 340 rekommenderas statsrådet Abelins förslag, hvars ökade
kostnader naturligtvis skulle vara en obetydlighet för landet att
bära. »Frågan reducerar sig derföre», säger förf., »ytterst tiU det
spörjsmålet, huruvida medborgaren vill från sina njutningar
årligen undandraga det utgiftsbelopp, som bevillningen utgör, samt
under sina bästa år minska njutningstiden med de timmar, hvilka
erfordras för att ersätta det produktiva arbetet, som bortgått till
krig8tjenst under 6 (skall väl vara 2?) månader». Ett i sanning
ganska beqvämt sätt att lösa försvarsfrågans finansiela del! För
öfrigt må anmärkas, att de ökade kostnaderna af det Abelinska
förslaget ej uppgingo till de 2,600,000, som bevillningen utgör,
utan till 4 millioner.
Derefter följer s. 341—343 en knapphändig redogörelse för
de åsigter angående förhållandet mellan den föreslagna
utvidgningen af värnepligten samt den rote- och rusthållare vid
indelningsverkets införande tillförsäkrade friheten för utskrifning, som
blifvit framstälde, dels af reservanterna inom lindringskomitén,
och dels af reservanterna vid 1869 års försvarsutskott — en
redogörelse der likväl båda reservationerna sammanblandas, så att man
ej får veta, hvad som tillhört den ena eller den andra. På ett
ställe inflätas oförmärkt uttrycket olagligt, såsom af reservanterna
begagnadt i afseende på statsmakternas förlängande af
bevärings-öfningarne vid 1856—1858 års riksdag, då reservanterna likväl
städse allenast påstått, att hvarken denna eller någon annan
utvidgning af värnepligten eller ändring af indelningsverket rättsligm
kan ske utan rote- och rusthållares hörande, emedan sådant skulle
innebära ett kontraktsbrott.
Sedermera följer s. 343—345 något, som skall föreställa en
redogörelse för den af undertecknad författade uppsatsen i
Framtidm. Något försåtligare och osannfärdigare kan likväl knappast
tänkas. Det vill nästan synas som hade vår lärde motståndare
räknat på, att en läsare af Framtidm svårligen skulle få infallet
att genomögna Litteraturtidskriften; ty under hvarje annan
förutsättning måste hans vilseledande framställning synas mer än djerf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
