Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om vår tids pietism och ortodoxism inom den svenska evangelisk-lutherska kyrkan. Af J. A. S. - Tolfte häftet, December - Arméfrågan i Sverige under det sista halfva årtiondet. Af J. Mankell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dag afsåg, kan enligt den stränga rattens fordringar genom beslut
af statsmakterna allena lagligen åläggas dem, som ega berustad
eller roterad jord, tillika med deras barn, tjenstefolk, arbetare och
torpare, eller om dertill fordras jordinnehafvarens särskilda
samtycke»;
»och för det andra, derest konungs och riksdags behörighet
till dylik lagstiftning måste erkännas, huruvida ett sådant beslut
skulle, till förmån för det öfriga folket, blifva en orättvisa emot
rust- och rotehållare, och derför bör af representationen
undvikas?»
I afseende å den första frågan följer nu (s. 347—373) en
längre historisk-juridisk bevisning, som upptager större delen af
artikeln, och genom hvilken ådagalägges statsmakternas »i formelt
hänseende lagliga» rätt och behörighet att i afseende på
värne-pligtens utsträckning besluta hvad som helst, utan rote- och
rust-hållarnes hörande, äfven om detta ej af rent praktiska skäl blefve
omöjligt.
Mot det slutliga resultat, till hvilket denna bevisning kommer,
är intet att anmärka. Men — finnes någon, som ifrågasatt denna
statsmakternas formelt lagliga rätt? Regeringsformens § 80 är i
detta hänseende fullt tydlig. För bättre minnes skull, må den
här upprepas:
»Krigsmakten till häst och fot, så väl som båtsmanshållet, af
rotering och indelning förblifver vid de med landet och städerna
upprättade kontrakter och indelningsverk, hvilka till deras
liufvud-grunder skola orubbade vara, intill dess konungen ock riksdagen
finna nödigt någon ändring deruti samfäldt göra; kunnande ingen
ny eller tillökad rotering, utan genom konungs och riksdags
sammanstämmande beslut, tillkomma.»
Om således denna konungens och riksdagens formelt lagliga
rätt att ändra kontrakter och indelningsverk icke kan bestridas,
hvilket ej heller någon påstått, hvartill tjenar då hela den långa
bevisningen för denna rätts laglighet, då det varit alldeles
tillräckligt att helt enkelt anföra grundlagens ordalydelse? Man måste
med anledning deraf ovilkorligen komma på den tanken, att hr
R., inseende sig hafva en svag sak att förfäkta, funnit rådligt göra
en volt för att slå blå dunster i ögonen på de oinvigde, och derföre
insinuerat att hans antagonister bestridt statsmakternas
merom-nämde behörighet, för att sedermera segrande bevisa det oriktiga
deri. Eller, för att begagna ett vulgärt ordspråk, först målat hin
på väggen och sedan grundligt piskat honom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
