Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om vår tids pietism och ortodoxism inom den svenska evangelisk-lutherska kyrkan. Af J. A. S. - Tolfte häftet, December - Arméfrågan i Sverige under det sista halfva årtiondet. Af J. Mankell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
båtsmän, efter 126 rdr pr man, så skulle den dock nu uppgått
till 222,012 rdr. Räknar man blott de 885 ordinarie båtsmännen,
så blir kostnaden 111,410 rdr i stället för 60,000. Från
öfver-skottet äro de befriade utan aflösning.
Såsom nämdt är, roterades städerna och jordegendomen inom
strandmilen strax före indelningsverkets införande allenast hälften
mot krono- och skatte, mot skyldigheten att i krig uppsätta
för-dubblingsbåtsman; eller med andra ord, under fred, d. v. s. under
vanliga förhållanden, blef bördan blott hälften så stor, som å
krono- och skatte. Detta i sig sjelf orättvisa förhållande ökades
ytterligare derigenom, att det roterade båtsmanshållet vid 1809
och 1810 års riksdag äfven under krig befriades från fördubblingen,
förmodligen på grund af den oriktiga förutsättningen, att
densamma var likartad med vargeringen, om hvilken senare hr R. ej
heller synes hafva rediga begrepp. Häraf är tydligt, att äfven det
roterade båtsmanshållet titan aflösning blifvit befriadt från
närmare hälften af dess åliggande. De ordinarie
roteringsbåtsmän-nens antal var 2,922, fördubblingsbåtsmännens 2,310, utom
stadernas.
Författarens påstående angående vissa fastighetsnaturers och
deras egares befrielse från dem, både före och efter
indelningsverkets införande, åliggande skyldigheter till försvarsväsendets
upprätthållande, delvis eller helt och hållet samt utan aftösning, torde
således ej kunna gendrifvas. Äfven arméns rote- och rusthällare
hafva erhållit några lättnader genom kronans öfvertagande af halfva
beklädnaden och möteskostnaden m. m., hvilket af författaren
med-gifvits s. 499. Derimot är svårt att förstå, huru hr R. kan
såsom lättnad räkna extra roteringen, jemte befrielsen från
rekry-teringsskyldigheten i krig, hvilken senare iu motiveerades af
be-väringsskyldigheten. Hans påstående, att undertecknad ej såsom en
orättvisa anmärkt den vinst de afsutna rytteriregementernas
rust-hållare årligen göra genom sina allt för ringa vakansafgifter, är,
likasom så mycket annat, blottadt på all sanning; om han ännu
en gång genomläser s. 500 och 501 af uppsatsen i Framtiden,
skall han finna detta. •
Lika liten befogenhet eger hr R:s utrop: »Men det är ej nog
dermed, att författaren blir beviset skyldig för det falska påståendet
om pålagda ytterligare bördor på krono- och skattejord»! Till
svar härå frågas, om författaren ej såsom dylika orättvisa bördor
tydligen påpekat Carl XILs tre- och femmänningar, hela
varge-ringsinrättningen sådan den slutligen utvecklade sig, äfvensom
landt-vämet?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
