Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om vår tids pietism och ortodoxism inom den svenska evangelisk-lutherska kyrkan. Af J. A. S. - Tolfte häftet, December - Arméfrågan i Sverige under det sista halfva årtiondet. Af J. Mankell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XII.
Mot slutet af sin uppsats gör hr Rydin det antagandet, att
indelningsverkets ojemna fördelning dock möjligtvis kunde vara en
orättvisa, och att orättvisan ej har någon fardag, utan sä fort sig
göra låter måste rättas. Men, säger han, om full rättvisa skall
ske, måste hemmanet innehafts i lineal succession far efter son o.
s. v. Detta påstående, som äfven begagnats såsom skäl imot
grundskatternas, aflyftande, måste dock i en så lärd mans mun förefalla
högst kuriöst. Orättvisan i den beskattning, som kallas
indelningsverk, drabbade naturligtvis ej personen, som för tillfället egde
hemmanet under Carl Xl:s tid, utan hela den jordnatur, som kallas
krono- och skatte. Och om det sedermera blifvit uppenbart, att
denna beskattning verkligen innebar en orättvisa, som af flera
anledningar blifvit ytterligare ökad, så innehar otvifvelaktigt hvarje
egare af samma jord, hans eganderätt må grunda sig på hvilket
laga fång som helst, rättighet att försöka afskudda sig nämda
beskattning.
Vidare antager hr R. att man skulle såsom skäl för
indelningsverkets aflyftande vilja anföra, det sådana skatter som
qvamränta, hammarskatt och tackjernstionde äfven blifvit borttagna,
samt visar att detta var fullkomligt i sin ordning, då de privilegier,
som de motsvarade, upphäfdes. Detta är mycket riktigt. Men
alldeles så förhåller det sig äfven med indelningsverket. Det
privilegium, som innehafvare af roterad eller berustad jord innehade,
var frihet från vidare utskrifningar af hvad namn som helst. Men
så fort detta privilegium upphör, böra de äfven befrias från
motsvarande skatt, nämligen roteringen och rustningen.
Hr R. påstår derefter, att den jemförelse, man uppstält mellan
embetsmannen och rote- eller rusthållaren, sålunda att den förre
lika litet skulle kunna åläggas ökadt arbete utöfver det i
fullmakten afsedda, som den senare skulle kunna åläggas ökad
väme-pligt utöfver roteringen, såtillvida är oriktig, som den ökade
värne-pligten vore att anse såsom en ökad bevillning, då derimot
em-betsmannens ökade arbete skulle motsvara en tillökning i
rote-ringsbördan, i den på jorden hvilande realskatten. Utan att för
sin del just mycket vilja hålla på nämda jemförelses lämplighet,
vill författareu dock dervid erinra, att den ökade värnepligten,
om den kan bevisas vara en utskrifning, verkligen är en ökad
ro-tering, emedan roteringen egentligen ingenting annat varit, än en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
