Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om vår tids pietism och ortodoxism inom den svenska evangelisk-lutherska kyrkan. Af J. A. S. - Tolfte häftet, December - Arméfrågan i Sverige under det sista halfva årtiondet. Af J. Mankell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i melankolisk ton, att detta dock ej lärer kunna låta sig göra, dä
ingen fullt opartiskt auktoritet finnes, hvars domslut af alla parter
skulle erkännas. Under sådana omständigheter lärer
försvarsfrågan tillsvidare förblifva olöst. Men skulden härtill faller
naturligtvis på upphofsmännen till de nya lärorna om vämepligten.
För vår del våga vi dock hoppas på en annan utgång af den
hÖgvigtiga frågan. Lyckligtvis beror hennes lösning ej på
hårklyf-vande jurister, ej heller på en domstols utlåtande. Frågan om
ordnandet af Sveriges försvarsväsen beror på praktiska män af alla
folkklasser, hvilka bedöma saken ur politisk synpunkt, och hvilka
hafra nog mycken billighet och fosterlandskärlek, att icke under
ofruktbara tvistigheter drifva allting på sin spets, om man genom
ömsesidiga medgifvanden kan åvägabringa en öfverenskommelse.
Kompromissen är den vanliga lösningen, då tvenne storn
samhällsintressen stå imot hvarandra.
Men dertill fordras, detta medgifves, att det ej finnes en
^statsmakt», som städse hänsynslöst begagnar sitt grundlagsenliga »veto*
att förhindra de billigaste reformer, att omöjliggöra hvarje det
ringaste steg framåt. Dertill fordras, att dess forkämpar och
sakförare ej med hån och öfvermod bemöta och förkättra olika
tänkande, att de ej med det mest obesvärade förakt för sanningen
förvrida och förvränga deras åsigter, för att sedermera så mycket
lättare kunna vederlägga dem. Skall en sådan anda och en sådan
ton få rotfasta sig i den politiska diskussionen, just från det håll
der man minst borde vänta det, då är det sannerligen hög tid
för hvarje rättänkande man att draga sig tillbaka — hvilket
kanhända just är hvad som från visst håll åsyftas.
XIII.
Nog mycket utrymme har kanhända blifvit egnadt åt
vederläggningen af hr professor Rydins åsigter och påståenden. Men
detta har skett, emedan man på de håll, der man haft utsigt att
utan vidare undersökning blifva trodd, behagat utsprida, det nämda
uppsats skulle innehålla ett grundligt gendrifvande af de »nya
lärorna om svenske medborgares värnepligt» I hvad mån och på
hvad sätt denna vederläggning skett, torde af ofvanstående blifva
klart. Att för öfrigt följa hr R. på alla hans irrvägar och
sling-ringar, skulle nödvändiggöra en längre afhandling, hvars affattande
likväl skulle medföra så mycket mindre gagn, som hr R. i de flesta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
