Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om vår tids pietism och ortodoxism inom den svenska evangelisk-lutherska kyrkan. Af J. A. S. - Tolfte häftet, December - Arméfrågan i Sverige under det sista halfva årtiondet. Af J. Mankell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
han med tystnad förbigå denna framställning. Men som
broschyrförfattaren här åter gifver ett handgripligt bevis på sin oförmåga
att läsa innantill eller att fatta hvad han läser, nödgas vi derom
yttra några ord. Broschyrförfattaren fäster sig vid följande
yttrande i Framtiden s. 507: »Grundvalen för hvarje
krigsförfatt-ning, den må vara af hvad beskaffenhet som helst, är det mått af
ekonomiska uppoffringar, som nationen kan underkasta sig. Detta
är det gifna förhållandet i equationen, från hvilket alla andra
måste uträknas. Gränsen för dessa uppoffringar ligger i hämmandet
af nationalvälmågans utveckling»–––––-«Sverige, som för när-
varande årligen bekostar 13 till 14 millioner för landförsvaret och
5 till 6 millioner för sjöförsvaret, har sannolikt uppnått den gräns
i afseende på uppoffringar för försvarsväsendet, utöfver hvilken
det icke kan gå, utan att välmågans utveckling på ett betänkligt
sätt hämmas».
Nu synes det för hvem som helst böra vara klart, att denna
betraktelse gäller samtliga uppoffringar för försvarsväsendet till
lands och sjös, hvilka ofvan enligt en allt för låg beräkning
blif-vit antagna till 18 å 20 millioner. Imellertid låtsas
broschyr-författaren, som om orden blifvit yttrade angående indelningsverket
särskildt, hvars kostnader knappast uppgå till hälften af
nyss-nämda siffror, och bygger sedermera derpå hela sin bevisning samt
frågar slutligen alldeles obefogadt (s. 45): »om denna organisation
rätteligen kan anses vara hämmande för nationalvälmågans
utveckling»? 1 sanning, med sådana motståndare vet man icke, hvar
man skall börja eller sluta! *
Ofvanstående sats, angående de ekonomiska uppoffringarna
såsom grundvalen för hvarje lands krigsförfattning, kan naturligtvis
icke vara angenäm för dem, hvilka — vi vilja tro af
fosterlandskärlek och omsorg för landets sjelfständighet — anse en
förhöjning af den årliga krigsbudgeten med 3 å 4 millioner såsom en
småsak och icke vilja höra talas om denna summas åvägabringande
genom besparingar på andra håll. Broschyrförfattaren säger, att
det finnes andra storheter, än penningar, som betinga ett lands
krigsförfattning. Detta är sannt. Men han uppräknar då:
»nationens frihet och sjelfständighet, dess ära inför samtid och
efter-värd, samt dess moraliska kraft, att i alla tider kunna
upprätthålla de stora minnen, som gå i arf från förflutna tider». Härvid
förblandar han tydligen ändamål och medel. Nyssnämda Önskvärda
saker äro just de ändamål, som skola vinnas genom medlet: en
god krigsförfattning, ett godt försvarsväsen. Och det sistnämda
erhålles blott med penningar eller penningars värde, d. v. s. de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
