Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om vår tids pietism och ortodoxism inom den svenska evangelisk-lutherska kyrkan. Af J. A. S. - Tolfte häftet, December - Arméfrågan i Sverige under det sista halfva årtiondet. Af J. Mankell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dagsverken som borttagas genom de nödvändiga öfningama. Först
sedan man i främsta rummet vederbörligen uppskattat landets
ekonomiska resurser, kan man äfven taga i beräkning andra faktorer»
såsom t. ex. den väntade fiendens styrka, landets geografiska
belägenhet, dess topografiska beskaffenhet och statistiska förhållanden,
hvilka återigen betinga försvarets strategiska grunder samt den
deraf följande fördelningen af den mobila styrkan, ortförsvaret och
ersättningstrupperna.
Ändamålet med broschyrförfattarens opus synes vara, att
framhålla indelningsverkets fördelar. Att denna institution, liksom så
många andra, har både fördelar och olägenheter, är klart Men
visar den sig, trots sina fördelar, utgöra ett väsentligt hinder för
värnepligtens utsträckning till den grad, som är nödvändig för
landets försvar; då måste den vika för en annan krigsförfattning,
och då faller dess förnämsta olägenhet, att genom sitt ojemna
tryck på den indelta jorden försvåra jordbrukets utveckling, tungt
i vågskålen.
XIV.
Slutligen må några ord yttras om försvarsfrågans behandling
vid 1870 års riksdag. Derom är likväl tyvärr icke mycket att
säga. Nationen, representationen och pressen hade, efter 1866 års
skrämsel, i afseende på försvarsväsendet åter invaggat sig i den
härstädes vanliga hvilan mellan de politiska katastroferna. De
konservativa intressena hade, hvad beträffar alla inre frågor, fått
en afgjord öfvervigt. Första kammaren hade tillfullo lärt känna
och uppskatta sin makt att tillbakahålla nationens utveckling, när
densamma befanns stridande mot de herskande samhällsklassernas
intressen. Andra kammarens större hälft utgjordes af nyvalda
riksdagsmän, som ännu med få undantag saknade vana och
erfarenhet i afseende på riksdagens arbeten.
Under sådana omständigheter kunde försvarsfrågan ej taga
många steg framåt. Och hon gjorde det ej heller. Statsrådet
Abelin framlade ej något nytt förslag till lindring. Att man från
hans sida ej kunde vänta något förslag till aflösning, var gifvet.
Derimot framlade han ett ganska välbetänkt förslag att jemka
stamregementenas styrka och jemnare fördela dem öfver landet,
hvarigenom dels beväringens införlifvande skulle underlättas, dels
en reglering af befälets löner, grundad på samtliga boställens
utar-rendering, kimde åstadkommas. Den föreslagna åtgärden var ganska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
