Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om vår tids pietism och ortodoxism inom den svenska evangelisk-lutherska kyrkan. Af J. A. S. - Tolfte häftet, December - Arméfrågan i Sverige under det sista halfva årtiondet. Af J. Mankell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
måste anse den franska officerscorpsen alldeles opåverkad af den
nya taktik, som blifvit en följd af de snabbskjutande gevärens
införande efter 1806, äfven om den franska armén i afseende på
be-väpningen fullt ut kunnat mäta sig med sin skickligare fiende.
Slutligen utvisar bevakningstjenstens och underhållsväsendets
dåliga beskaffenhet, att icke ens fälttjenstläran och krigshushållningen,
ehuru tvenne jemförelsevis lägre discipliner, vederbörligen blifvit
uppmärksammade.
Såsom ett obestridligt faktum framstår således, att den franska
officerscorpsens relativt dåliga beskaffenhet har varit den egentliga
orsaken till såväl krigets förklarande, som till dess olyckliga utgång.
Den första lärdom, som erfarenheten gifver vid handen är
följaktligen, att en god officerscorps är hufvudvilkoret for såväl
framgången i krig, som for ändamålsenliga militära inrättningar
i fred. En officerscorps duglighet är åter beroende af trenne
faktorer nämligen: väl ordnade militärläroverk, ett rättvist
befor-dringsväsen och en tillräcklig afiöning. 1 afseende på alla dessa
trenne faktorer återstår tyvärr ännu mycket att önska inom den
svenska officerscorpsen. Militär] äraverken äro, enligt hvad nyss
antyddes, så till vida missriktade, att de ämnen som röra sjelfva
den krigiska verksamheten och arméorganisationen på ett bedröfligt
sätt försummas, under det de som röra krigets förberedande,
materielens åstadkommande o. s. v., intaga en allt för stor plats inom
den allmänna officersbildningen. I hvad mån befordringsväsendet
är rättvist, torde allmänt vara kändt; och en blick i rangrullan
kan öfvertyga en hvar, till hvad grad grundlagens § 28 ständigt
åsidosättes. Aflöningsväsendets ordnande enligt bättre grunder är
dock redan föremål för statsmakternas uppmärksamhet.
Men det är ej nog, att en officerscorps är god. Den måste
äfven vara tillräcklig. Och då Sveriges inskränkta tillgångar ej
medgifva den fasta officersstammens förökande i behöfiig grad.
måste man tillgripa den enda möjliga utvägen genom bildande af
ett talrikt reservbefäl. Men härför är nödvändigt att införa
allmän värnepligt, hvarigenom de bemedlade klassernas ynglingar
tvingas deltaga i landets försvar.
Den andra lärdomen, man kan inhemta af det pågående kriget,
rörer sjelfva krigsförfattningen etter arméorganisationen. Vi hafva
här för oss följderna af systemet: »litet men godt». Den franska
liniearmén var, i afseende på soldatmaterialet, god, men liten. Den
uppgick blott till en procent af befolkningen, hvilken dock under
en längre tjenstetid i garnison blifvit omsorgsfullt inöfvad. Men
den utgjorde den enda krigsbildade delen af nationen. Bakom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
