Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om vår tids pietism och ortodoxism inom den svenska evangelisk-lutherska kyrkan. Af J. A. S. - Tolfte häftet, December - Arméfrågan i Sverige under det sista halfva årtiondet. Af J. Mankell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
exercisreglementen o. s. v., fortfarande bedrifvas på ett sätt, som
är allt annat än tillfredsställande. Blott målskjutningsöfningama
hafva erhållit en mera praktisk riktning. Komitéer hafVa för
åtskilliga ändamål blifvit nedsatta samt arbetat med vanlig framgång!
XV.
De händelser, som i Frankrike dels redan inträffat, dels ännu
försiggå, och hvilka i dess djupaste grundvalar skakat den
europeiska jemnvigten samt det politiska förhållandet mellan staterna,
synes ånyo hafva uppväckt svenska folket ur dess vanliga letargi
i afseende på försvarsväsendets ordnande. I ännu högre grad, än
katastroferna af 1864 och 1866, hafva dessa händelser varit egnade
att öka de små folkens farhågor för sin sjelfständighet samt mana
dem till förnyade ansträngningar för dess bibehållande.
Här är nu i främsta rummet nödvändigt att tillgodogöra sig
de erfarenhetsrön, som kunna hemtas af kriget mellan tyskar och
fransmän, hvars utgång förmodligen för de fleste varit i högsta
grad oväntad.
Hela kriget har till en början visat sig vara ett oerhördt
politiskt misstag. En hvar, som närmare kände Frankrikes
verkliga maktställning, tog för alldeles gifvet, att kejsaren ej börjat
kriget, utan att hafva gjort sig försäkrad om bundsförvandter,
hvilka förr eller sednare skulle uppträda till hans bistånd — en
förutsättning som dock visat sig vara fullkomligt oriktig.
Nämda politiska felgrepp var återigen föranledt af ett lika
stort militäriskt misstag. Kejsar Napoleon öfverskattade på ett
alldeles obegripligt sätt Frankrikes militära tillgångar. I hela detta
stora land synes ingen officer funnits, som kunnat, velat eller fått
upplysa honom derom, att den tyska liniearmén var 50 procent
starkare än den franska, att den förra dessutom egde outtömliga reserver,
som den senare nästan alldeles saknade, och slutligen att den tyska
armén kunde mobiliseras på hälften eller tredjedelen så kort tid,
som den franska.
Okunnigheten i dessa vigtiga frågor häntyder på en farlig
brist inom den franska militärbildningen i afseende på kännedomen
af militärstatistiken och främmande länders krigsförfattningar,
hvilken åter haft till följd de egna militära inrättningarnas
underlägsna beskaffenhet. Lägg dertill den under all kritik usla
ledningen i stort af de franska härarne, så utsträckes denna brist
äfven till strategien. Vidare har stridernas ledning varit sådan, att man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
