Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet, December - Kriget och de svenska sympatierna. Af L. J. H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
påminnelse om kriget, skola i första rummet kraftigt stämma den
allmänna meningen imot ett nytt eröfringståg samt blifva en
hållhake på de maktegandes högmod, och i det andra rummet
påskynda verkställandet af en allmän afväpning, åtminstone
omöjliggöra den nuvarande treåriga aktiva krigstjensten, som gjort
Preussen till en ofantlig militärstat, till ett fruktansvärdt mordverktyg
i en enda mans hand. Hvad derimot de ofvan uppräknade många
fördelarna beträffar, hvilka hr H. ser i en rosenröd dager, så torde de
tåla en rätt betydlig afprutning. Hvad först angår likheten inför
lagen, när den gäller förhållandet mellan militärer, isynnerhet befalet,
ocn öfriga medborgare, så torde det utan behof af vidare
omordande vara af många i tidningarna berättade tilldragelser
nogsamt kändt, att dermed icke är mycket bevändt. I afseende på
rättstillståndet och tryggheten inför lagen i öfrigt förtjenar
erinras, hvad i en Berlinertidning för den 15 November nämnes
i ett bref från Frankfurt af den 12 dennes, att fem der befintliga
»dels härvarande dels utländske bankirer», hvilka i London tecknat
för det nya franska lånet, blifvit derför arresterade, och bland
hvilka särskild t nämnas bankirerna Julius Marx och S:t Goar.
Till detta kapitel hör ock händelsen med den bekante
representanten Jacobys arrestering, för det han hade uttalat den åsigten
att det vore oklokt att vilja annektera Alsace och Lorraine imot
befolkningens vilja. Det var en enkel, i hofsamma ordalag
fram-stäld mening, för hvilken den frimodige utgifvaren af Die Zukunft
skulle näpsas; saken väckte dock ett så obehagligt uppseende i
sjelfva Berlin, att konungen fann sig föranlåten att befalla Jacobys
frigifvande.
Rörande tryckfriheten kan det äfven vara på sin plats att
belysa hr H:s mening med några fall, som inträffat inom de
sistför-flutna tre månaderna. I Oktober månad blef redaktören af
tidskriften Gewerkverein, d:r M. Hirsch, dömd till två månaders fängelse
på fästning, för majestätsbrott, för det han hade uttalat en
ogillande anmärkning derÖfver, att f. d. kejsar Napoleon blifvit behandlad
som en regerande monark och fått slottet Wilhelmshöhe vid Cassel
åt sig upplåtet, med fritt kök af ypperligaste beskaffenhet. (Det
förtjenar att i förbigående särskildt nämnas, att konung
Wilhelm i slutet af Oktober stält ett nytt »lifekipage» med fyra
utmärkt vackra svarta hästar och två lakejer bakpå vagnen, samt en
förridare, till den fängne exkejsarens disposition).
En kyrkoherde i Regensburg har sedan blifvit dömd till tre
månaders fästningsstraff för majestätsbrott, (enligt en
Berlinertidning, för det han, enligt hvad tvänne folkskolelärare sett, förlidne
vinter hade med en käpp ritat i snön: »Ludvig II Bavarias förderf»).
Ännu en sak, som förtjenar nämnas, emedan den tillika angår
ett inom sjelfva Tyskland yttradt omdöme om krigföringen, något
olika med hvad hr Hazelius derom tänker, är att åtal af den
preussiska regeringen blifvit väckt imot en prest, för den tacksägelse
som han från sin predikstol hållit i anledning af Met’z
kapitulation, och hvilken sedermera blifvit tryckt, så lydande:
IV.
36
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
