Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet, December - Kriget och de svenska sympatierna. Af L. J. H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mot slutet af denna skrift är ett kapitel egnadt ät
inrättandet af »militär- och civilkabinettet», hvari författaren ser »ett
störande af statsorganisationen» och fördömer det såsom
innefattande en oansvarig myndighet öfver statsministeriet, samt till
försvar för sin äsigt åberopar den store statsmannen Steins
bekanta omdöme om kabinettsregeringen. Farligast synes honom
»den ifrån hela den öfriga förvaltningen skilda ledningen af
armé-angelägenheterna genom militärkabinettet. Han ser en grundsats
af det forna romerska imperatordömet förverkligad deri, att
armén står under konungens uteslutande och obetingade förfogande;
han söker bekämpa »idén att förvandla Preussen till en enda stor
kasern».
Denna broschyr ådrog Twesten en duell med general von
Man-teuffel, men förde honom på samma gång genom medborgares
förtroende in i det offentliga lifvet såsom. deputerad.
Den första frågan, som ingen lär kunna besvara med annat
än ja, är huruvida erfarenheten under de följande åren visat, att
denne broschyrförfattare hade rätt i sin uppfattning af den
dåvarande ställningen. Den andra frågan, vigtigare för bedömandet
af de förhoppningar hrr Hazelius och Forssell vilia gifva oss om de
liberala politiska reformernas framsteg till folkfrihet, är den,
huruvida detta resultat sannolikt skall stå att vinna, förr än det af
Twesten påpekade särskilda förhållandet med militär- och
civilkabinettets tillvaro, afskiljdt ifrån och i vissa de vigtigaste punkter
stående öfver den ansvariga styrelsen, blifvit förändradt, och skall,
vi förmoda det, lika obestridt besvaras med nej. Men den tredje
och vigtigaste är den, om det skall blifva möjligt att i denna
punkt förmå konung Wilhelm till någon frivillig eftergift af sin
maktställning, just då han nyss återkommit från Frankrikes
feuf-vande eller i allt fall dess förödmjukande, och sannolikt sätter
kejsarkronan på sitt hufvud. Uti den sista frågan ligger den
egentliga knuten, som synes vara så hårdt tilldragen, att det kan
löna mödan för hrr Hazelius och Forssell att lägga sina
visserligen kloka hufvuden ihop för att lösa den. Yi för vår del
be-känne vår oförmåga dertill; men i och med detsamma synes skälet
vara gifvet, hvarföre de, som dela vår här anförda mening, icke
ännu kunna dela de i fråga varande förhoppningarna 1).
Det är likväl icke denna frågas besvarande som i främsta
rummet bestämmer sympatierna hos de folk, som äro åskådare af
det fasansfulla kriget. En hufvudsakligt bestämmande
bevekelse-grund, den som verkar på känslan, ligger i intrycket af sjelfva * i
f) För den vidare kritiken af hr Forssells faktiska uppgifter och åsigter hänvisa
vi till de utförliga skärskådanden af hans broschyr, som varit synliga i flera
stock-holmstidningar, i synnerhet till den läsvärda recensionen i Aftonbladet för d. 29 Okt.—
A Nov. Det torde svårligen kunna bestridas, att granskaren i Aftonbladet på ett
©f-vertygande sätt lagt i dagen, hurusom hr Forssells hela betraktelsesätt framstår såsom
i flera stycken »ohistoriskt till en grad som är förvånande», hvarjemte luckor synas
hafva blifvit påvisade uti broschyrförfattarens historiska insigter, med den följd, att de
måste verka écraserande på det nppå dessa mindre riktiga förutsättningar bygda rison*
nemanget.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
