Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet, December - Månadsöfversigt af C. v. B.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gemensamma historiska minnen, önskvärdheten deraf att ett
vänskapligt förhållande måtte iå råda mellan oss och Tyskland o. s. v.
Hvem har väl bestridt något af allt detta? Hvem bland de många
i vårt land, som uttalat ett ogillande af Preussens politik* har väl
förnekat värdet af den äkta tyska kulturen eller velat »rädas för
m
de insatser i hela Europas andliga lif, som kommit från Luthers
och Goethes folk?» Att ej ha gjort tillbörlig skilnad mellan tyskt
och preussiskt är den »petitio principi i», som genomgår hr Forssells
uppsats och beröfvar den en god del af dess åsyftade
bevisnings-kraft.» I detta omdöme instämmer till alla delar Göteborgs-Posten
d. 7 och 16 November, tilläggande för egen del, efter en teckning
af den bismarckska politiken: »Och det är med en politik af sådan
karakter, af sådant ursprung, som hr Forssell vill, att svenska
folket skall sympatisera; det är för en statsman af sådant skrot vi
skola hysa en till beundran gränsande aktning!»!) — För det
andra: »den dyrkan af framgången» — yttras uti ett i Nya Dagl.
Allehanda d. 10, 11 och 24 November infördt sakrikt »sändebref»
till hr Forssell — »som, om ock icke uttryckligen erkänd, likväl
hannes öfverallt i eder uppsats», innebär ett förbiseende af
rättskänslans fordringar, af att »det icke gifves en moral för stora
handlingar och en för hvardagslifvet.» Och till genmäle å hr
Forssells mot svenska pressen riktade klander, med anledoing deraf
att densamma — härutinnan för öfrigt blott följande en stor del
af den europeiska pressens föredöme — »moraliserat» tyskarne och
konung Wilhelm derför, att de »åkallat Guds bistånd i striden
för en i deras ögon helig och rättvis sak», gör Stockholms Dagblad
d. 5 November 1870 följande befogade erinran: »Men det är derför
att vi icke ansett denna strid om makten såsom helig och rättvis,
som vi från vår synpunkt ogillat Guds namns inblandande deruti,
och det är derför, att den genom Preussens hela föregående
handlingssätt föranledda blodsutgjutelsen och förödelsen synts oss något
helt annat än ett under den rättvise och barmhertige gudens
beskydd stående verk, som det varit oss vidrigt, att höra hvarenda
preussisk seger förkunnad såsom vunnen genom Guds nåd och med
Hans hjelp. Preussen, »dieses philosophisch christliche Soldatenthum»,
som Heinrich Heine kallade det, må anropa »härskarornas Gud.»
Vi, som tro på en mild och rättvis Försyn, skola, i trots af hr
Forssells klander, icke tröttna att fortfarande upprepa vårt efter
olyckan vid Sedan ur hjertats djup framsprungna: Gud skydde
Frankrike!»
C. v. B. 1
1) Samma åsigt angående det specifikt borussiska lynnet och syftet af Bismareks
politik uttalas i en uppsats om The War between Franee and Germany i Qmarterly
Revietc, Oktober 1870: — — — »we assert that the aggrandizement of Prussia, and
not the triumph of German nnity, except so far as Prussia triumphed too, has been
throughout tbe keystone of his policy.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
