Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet, December - Månadsöfversigt af C. v. B.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
blott så mycket, att den tyska tidningen icke velat eller icke
förmått göra sig reda för de opinioner och fakta, som från sverøk
sida ligga till grund för de oblida omdömena om Preussens
nuvarande politik. Yi såga med afsigt: Preussens, tv om någon mindre
vänlig stämning mot Tyskland i dess helhet har hos oss aldrig
varit fråga. Yi upprepa ännu en gång vår förut gjorda erinran:
ingen i vårt land, som i någon mån kan anses som tolk af det
rådande tänkesättet, har sökt underkänna den tyska nationens
mångfaldiga och stora förtjenster eller dess höga betydelse för det
moderna kulturarbetet, lika litet som någon förnekat önkvärdheten
deraf, att ömsesidig aktning och välvilja måtte råda mellan de
skandinaviska och de germaniska folken. När Göteborgs
Handelstidning alltjemt envisas att predika, utan skymt af bevis, att »det
är Tysklands sak, men ej den specifikt preussiska, hvarom det nu
är fråga», och skrifver vår nations förmenta tysk fientlighet på
räkningen af den »dansk-franska» stockholmspressens bearbetningar -
-är detta att hänföra till det om ock ej till syftet oskyldiga, dock
oskadliga, pjoller, hvarmed H. T. nu i mer än fyra månader satt
sina läsares tålamod på hårdt prof1).
För vår del hafva vi redan angifvit skälet, hvarföre vi anse
vårt folks antipreussiska "stämning böra helsas som en glädjande
tidsföreteelse. Hatet i och för sig är icke ett godt, men vår kärlek
till sanning och rätt mates efter den styrka, hvarmed vi hata
lögnen och våldet. Ur denna synpunkt hafva vi i en föregående
månadsöfversigt uttalat den åsigten, att bismarcks-hatet i Sverige
är ett intyg om »att vår nations rättskänsla är oförvillad och vaken.»
Yi ha sedermera haft den tillfredsställelsen att finna denna vår
uppfattning delad och ytterligare bestyrkt utaf flera bland den svenska
pressens inflytelserikaste organer.
Allmänna uppmärksamheten har under den sistförflutna månaden
varit i hög grad fästad på de lifliga protester mot andan och riktningen
af den samtida preussiska statskonsten, hvilka föranledt9 af hr Forssells
apologetiska försök i broschyren om Tyskland, Frankrike och
Sverige. Tvenne grundtankar hafva varit gemensamma för flertalet af
de mot. broschyren riktade tidningsuppsatserna — samma tankar,
hvilka uttryckligen betonats i Framtiden. För det första: »hr
Forssell», yttrar Aftonbladet d. 26 Oktober, »begår det
egendomliga misstaget att tro sig komma med något splitter nytt eller
hittills förbisedt, då han framställer doktrinen om Sveriges andliga
frändskap med den germaniska stammen, om likheten i kultur, våra *)
*) Att H.-T., som sjelf icke mäktat åstadkomma ens ett verkligt försök till
utredning af dagens politiska tvistefråga, det oaktadt tror sig kunna affärda de i
Framtiden offentliggjorda undersökningarna angående den samtida preussiska politikens
karakter och historiska förutsättningar — de utförligaste, och vi tro äfven, hvad
synpunkterna beträffar, ämnet mångsidigast belysande, som hittills varit synliga inom
svenska pressen — genom att mot oss utslunga tomma skymford om »partisinne« och
»pamflettskrifveri», — detta må stå som ett intyg ora till hvad grad rätthafverilustan
och fanatismen mot olika tänkande numera fått insteg uti den nämda tidningen. Det
är på detta, sätt H.-T. infriar sitt d. 8 Augusti vid första angreppet mot vår tidskrift
gifna löfte, att ärligt redogöra för de skäl, Framtiden kunde komma att anföra för sitt
Från H.-T:s skiljaktiga uppfattningssätt af den politiska situationen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
