Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet, januari - Svensk språkforskning. Johan Er. Rydqvist. 1. Af V. E. Öman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på jemförelser, till en del äfven af språkvetenskaplig art, rik på
uppslag och icke heller i saknad af dessa mästarens hypoteser,
till hvilkas uppställande denna gång just i det behandlade ämnet
låg något både lockande och tvingande.
Sommaren 1836 begaf sig hr R., med offentligt understöd, på
en studieresa i främmande land. Danmark, Tyskland, Belgien,
Frankrike och Italien besöktes. Sina intryck och iakttagelser från
denna färd, som slutade hösten 1837, meddelade hr R året derpå
i en bok, med titeln Besa i Tyskland, Frankrike och Italien,
hvaraf likväl endast första delen, skildrande Tysklandsresans
minnen, utkom i tryck. Det tråkiga Berlin, det trefliga Dresden, det
minnesrika Nurnberg, det artistiska Miinchen, alla dessa
medelpunkter för odling, historiska minnen och folksed gästades längre
eller kortare tid af den nordiske vandringsmannen, som, lärd och
konstkännare på en gång, med raska, säkra och fina drag i sin
anteckningsbok fäste de bilder ur denna rika omvexling, som mest
tilltalat honom och i kanten skref tänkvärda reflexioner öfver det
iakttagna. Äfven här märkes ett och annat drag af
språkforskarens hand. Systematiskt har hr R. i denna sin bok förut börjat
tillämpa en regelmässig olika användning af e och a uti
ändelse-artikeln af substantiv och adjektiv, en reform öfver hvilken han
uttalar sig särskildt i en »anmärkning» vid bokens slut. I en not
till sidan 5 ff. kommer betoningen inom åtskilliga språk på tal,
dervid förf., på grund af anförda skäl, gör den anmärkning, att
om i något språk en yttre beteckning af accenten vore nödig, så
vore det i svenskan (sid. 7). Utan att man derför tillskrifver detta
möte någon särskild betydelse för hr Rydqvists framtida
skriftställareverksamhet, förtjenar dock antecknas, att på denna resa
han i den germaniska språkforskningens dåtida hufvudsäte,
Göttingen, gjorde bekantskap med bröderna G rimm, med Lachmann,
den skarpe textkritikern, utgifvaren af »das Niebelungenlied» och
med »den gamle Benecke», hvilken äfven förvärfvat ett aktadt namn
som textutgifvare och forskare i Tysklands äldre litteratur.
Sommaren år 1839 afled erkebiskop Wallin. Om hr R. till
denne oförgätlige, store man stått i någon särskild
tacksamhetsförbindelse, känna vi icke; icke heller finna vi det nödigt att söka
efter en dylik, här obehöflig, väckelse till den »Minnesteckning»
öfver J. O. Wallin, med hvilken hr R., samma år, bragte sin gärd
af beundran och erkänsla å den hädangångne väldige
psalmsångaren och talaren. Äfven här förnekar sig icke det kritiska draget
i tecknarens skaplynne, det på sak gående i hans sätt att
uppfatta. Utan smicker, sant, stundom vältaligt, framhåller han de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
