Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet, januari - Politiska betraktelser. 5. Om de politiska partierna i Sverige. Af —t—
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gent imot regeringen — och att göra alla dess åtgöranden
haltande.
Månne vi sålunda äro blinda för majoriteternas brister?
Ingalunda. Vi erkänna utan ringaste tvekan, att majoriteter, likaväl
som minoriteter, alltför ofta begått misstag, ja äfven orättvisor;
men vi påstå tillika att, så vida historiens vittnesbörd får gälla
något, så hafva de icke gjort flere misstag än minoriteterna — vi
skulle våga säga betydligt färre — och bestämdt mindre orättvisor
än minoriteter. Majoriteter göra sig saker till partiela och temporära
orättvisor, men icke till konseqvent förtryck. bvilket senare derimot
är så vanligt hos minoriteter, äfven sådana som genom sin
bildning och öfriga qvalifikationer borde gifva hopp om något bättre.
Majoriteter kunna af bristande upplysning begå grofva misstag; men
de göra i allmänhet icke mot bättre vetande detta sega motstånd
mot förbättringar, som så ofta utmärkt minoriteter. Må man
granska våra gamla ståndsriksdagars historia, och man skall finna
de amplaste bevis för detta påstående, vid en jemförelse mellan de
afdelningar af representationen, som representerade minoriteten
och dem som, åtminstone i viss mån, representerade majoriteten af
nationen.
Än mer: det ligger i minoriteternas — och individernas —
eget intresse att lemna den stora majoritetens politiska rätt
obestridd; ty det är i sjelfva verket endast derigenom som
minoritetens och individualitetens rätt och bästa kan betryggas. En
minoritet, utmärkt genom högre bildning och större förmögenhet,
har just härigenom mångahanda behof och mångahanda intressen,
för hvilka den skall vilja hafva staten att arbeta, och är sålunda
direkt intresserad uti en utsträckt statsverksamhet. Den är ock i
allmänhet rik på teorier, som den vill hafva realiserade i
stats-lifvet och kommer äfven derigenom till det nyssnämda resultatet
Den stora majoriteten af folket derimot skall ur alla dessa
synpunkter sällan vara benägen för att utsträcka statens verksamhet
längre än till det strängt nödvändiga; den skall, så långt möjligt,
begränsa statens ändamål; och den skall följaktligen lemna desto
friare händer åt minoriteternas och åt enskildes verksamhet Man
skall förgäfves vänta att en fullt lifskraftig sjelfstyrelse skall
utveckla sig, der den ej stödes af en verkligt folklig representation.
Man må ej i det fallet åberopa Englands exempel; ty dels visar
sig i detta land, att sjelfstyrelsen är ojemförligt svagare än i de
nordamerikanska staterna, med hvilka en jemförelse närmast vore
att göra, dels kan det icke vara något tvifvel att i England
förhållandena gestaltat sig så fördelaktigt, som de ändock gjort, vä-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
