Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet, januari - Politiska betraktelser. 5. Om de politiska partierna i Sverige. Af —t—
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lägre beskattade icke hafva ringaste intresse att infinna sig; och
utan tillämpning af jemlikhetens grundsats kan detta förhållande
icke ändras. Äfven härvidlag har man således ett exempel, bland
så många andra, huru de konservativas motstånd just är egnadt
att framkalla den enda möjliga vådan af en politisk framtid, som
hvar menniska finner omöjligen kunna undvikas.
Vi hafva härmed sökt angifva så väl i allmänhet karakteren
af det demokratiska partiet som den speciela verksamhet, detsamma
hos oss har sig närmast förelagd och hvad som synes böra
tjena till sammanhållningsband inom partiet. Bortkastas allt annat,
så skall på denna grundval ett starkt och enigt parti kunna byggas
— ett parti, som just derigenom och genom sjelfva storheten och
rättvisan af sina principer ovilkorligen skall vinna mer och mer
inflytande. Deraf följer icke, att andra samhällsfrågor, stora eller
små, skola betraktas med likgiltighet. Må de blott ej uppställas
på partiprogrammet, utan anses, såsom de i sjelfva verket äro,
såsom sådana, att om dem partiets medlemmar kunna tänka
mycket olika, om än i allmänhet taget man bör kunna vänta, att
den allmänna demokratiska synpunkten skall leda till att äfven se
många underordnade frågor på lika sätt. Må man blott hafva i
minnet, att olika tänkesätt i sådana frågor, som icke hafva något
mera direkt samband med demokratiens utveckling, icke heller
böra få störa partisammanhållningen, hvarimot de frågor, af
hvil-kas lösning demokratiens framtid väsentligen beror, såsom t. ex.
de ofvan anförda, måste anses bestämmande för partiriktningen.
Man finner, att vi oryggligen fordra en partigruppering på en
politisk grund såsom den enda möjliga för vinnande af styrka och
fasthet Vi finna uti skriften Hvad vilja de nyliberala? anfördt
att »med afseende derå, att många bland de gamla reformvännerna
ansågo att man efter representationsreformen tills vidare borde låta de
politiska frågorna hvila, antog partiet, som ansåg att nämda
reform endast borde utgöra en häfstång för ett rastlöst
fortskridande på reformens bana, benämningen de nyliberala.» Men om
det således verkligen var de rent politiska frågorna, i afseende på
hvilka man just ville skilja sig från de gammalliberala, hvarför
då icke i programmet skarpt utmärka just denna skiljaktighet,
utan i stället uppföra en oändlig massa af både politiska och —
hufvudsakligen — icke politiska frågor, i afseende på många af
hvilka senare troligen skall vinnas bifall icke blott af de flesta
gammalliberala, utan äfven af ganska många ny —, ja till och
med gammalkonservativa? En skarp sjelfbegränsning är dock första
vilkoret för all partibildning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
