Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet, januari - Politiska betraktelser. 5. Om de politiska partierna i Sverige. Af —t—
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Frågas nu, i hvad förhållande det sålunda bestämda
demokratiska partiet står till förut befintliga partier vid riksdagen,
enkannerligen i andra kammaren, så är påtagligt att detsamma har
högst väsentliga beröringspunkter med det 8. k. landtmannapartiet
och att det sannolikt ur detta skall komma att vinna sin mest
betydande förstärkning. Vi hafva förut yttrat vår mening om de
s. k. partier, hvilka hittills uppträdt inom riksdagen, såsom föga
bestämdt karakteriserade, och detta gäller i fullt mått äfven om
»landtmannapartiet», hos hvilket det allt hittills har varit omöjligt
att upptäcka någon bestämd karakter och någon ledande princip.
Det synes klart att med den benägenhet att begagna dunkla och
sväfvande benämningar för partigrupperingar, som gjort sig
gällande, man å ena sidan satt namnet landtmannaparti såsom en
eufemism i stället för bondeparti, och å en annan sida medelst det
generelare namnet just velat från början förekomma uppkomsten
af detta sistnämda parti, — detta parti, hvars befarade »regemente»
väckt så många farhågor, men som åtminstone har den förtjensten
att hafva oändligt mycket bestämdare konturer. Ett
»landtmannaparti» skulle egentligen, efter ordet, vara motsatt ett
»stadsmanna-partå»; men, så vidt vi kunna fatta, har en sådan motsättning icke
den ringaste grund för sig i verkligt för handen varande förhållanden.
1 fråga om tulltaxan har stad stått imot stad lika mycket som
någonsin i något fall landtmän mot stadsbor; men sedan numera,
såsom vi våga hoppas, frihandels- och näringsfrihetsgrundsatserna,
åtminstone så vidt de hos oss redan lyckats genomföras, torde
få anses såsom en gång för alla befästade, och dessa slags frågor
således såsom »öfvervunna ståndpunkter», lärer icke heller numera
något objektivt skäl finnas för en partisöndring mellan stad och
land. Derimot är ingenting naturligare än att innehafvame af
den oprivilegierade jorden — d. s. v. hufvudsakligen bönderna —
skola vara intresserade af att se skattebördorna på jorden
af-lyftade eller jemnade; och detta är otvifvelaktigt det program,
som ett egentligt »bondeparti» skulle hafva att uppställa, icke
egentligen riktadt mot städernas invånare (ehuru desse högst
väsentligt deraf beröras), utan hufvudsakligast imot innehafvame
af den privilegierade jorden. Men just i denna punkt är det som
det demokratiska partiets program sammanfaller med
landtmanna-partiets; ty då för det förra jordens styckning — d. v. s. rätten
dertill — utgör ett grundväsentligt postulat, men jordstyckningen
icke kan i fullaste mån utföras med mindre grundskatterna
af-lyftas, så följer deraf att båda partiernas intressen härvidlag mötas.
Vi inlåta oss icke på frågan huru detta problem skall praktis] :t
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
