Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet, januari - Ännu några ord om kriget och de svenska sympatierna. Af L. J. H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
millioner thaler i ett furstligt fideikommiss, medan det arma landet
miste betala förvaltningskostnaderna med sina utskylder. Nn
förekommer hela landet såsom en farstlig domän, och alla besvär åro
fruktlösa.
Deputeraden Hoverbeck hade af debatten mer och mer fått det
intrycket, att Mecklenburgs författningsrått i alla fall kommer att bli
uppäten, det är blott fråga om med hvilken sås det blir anrättadt.
Härefter följde den punkt i författuingen som afhandlar
bestämmelserna om pressen och föreningsväsendet.
Härvid föreslog Duneker å Fortschrittspartiets vägnar följande
tillägg: Tryckfriheten får icke hämmas genom några i förväg lagda
kinder för tryckning eller cirkulation. Rättigheten att utan vapen ock
fredligt samlas i slutna rum, likasom rättigheten att bilda föreningar,
nå icke göras beroende af en föregående tillåtelse.
Duneker motiverade sitt förslag dermed, att här icke vore fråga
om några nya grundrättigheter, utan om att konservera de gamla.
Grundrättigheterna åro nu garanterade öfverallt i Tyskland, måhända
utom i Mecklenburg, men de kunde lätt sättas i fara genom väckande
af kompetensfrågor i följd af den nya författningen. Genom bifall till
talarens förslag skulle regeringen bäst vederlägga den misstanken, att
ett tillbakaskridande åsyftades med den nya författningen.
Presidenten Delbruck bad, att församlingen äfven här måtte afslå.
Talaren tycktes i sin framställning utgå från ett kuappt förklarligt
misstroende imot den blifvande riksdagen, der likväl en eukel
majoritet fattar beslut. Det kommer således an på, äfven om man vill
förutsätta en reaktionär tendens hos regeringarna, huruvida riksdagen skulle
vilja biträda en sådan tendens. Hästa riksdag är ännn icke vald,
men om jag gör mig en riktig föreställning om den strömsättning
som råder i Tyskland, så måste jag, från talarens ståndpunkt, imotse
densamma med mera förtroende än talaren sjelf, och hans andragande
synes mig då icke hafva annat än en teoretisk betydelse.
Deputeraden Hirsch: Den kompetensutvidgning, som förekommer
i denna punkt, synes mig hafva blifvit fordrad af de sydtyska
regeringarna endast för att befrias från en lagstiftning, som är vida mer
frisinnad än vår. Der beror den icke af polisen, utan står på
rättsgrund, och derföre- hoppas de nu genom denna tillsats på hjelp af
förbundet. Just nu är det skäl till misstänksamhet, då man vid
fördragen endast tänkt på furstames intressen men slår folkets
rättigheter i ansigtet.
Wagener och Lasker hvilka uppträdde imot den siste talaren, hade
det största förtroende till framtiden och betraktade förbundet såsom en
högre, de särskilda staternas friheter skyddande instans. Lasker ville
imellertid rösta för Dunekers förslag, då det afsåg ett skydd för
friheten och 14 röster i förbundsrådet kunna hämma all inre utveckling.
Deputeraden Decker kunde ej dela de två föregående talarnes
optimism. Här i Tyskland har ända hittills, då agitationer för
grund-Isgsreformer kommit till en viss afslutning, den reaktionära
lagstiftningen åtagit sig det vidare utförandet; jag fruktar att det blifvande
tyska förbundsrådet kommer att öfvertaga arfvet efter de män, som
ända till år 1866 höllo sina sessioner vid £ssenheimergatan i Frank-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
