Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet, februari - Den gammalkristna konsten i Roms katakomber. Af L. Dietrichson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kaså måste Helios i solens vagn afgifva motiv för framställningen
af Elias’ himlafard.
Vi stå nu vid den andra klassen af bibliska och kyrkliga
framställningar, hvilka i högre eller mindre grad ansluta sig till
antika förebilder. Vi betrakta först de gammaltestamentliga. Hit
höra: Noak i arken, Abraham, Jonas, Daniel, samt från en senare
period de tre männen i ugnen, Moses, slående vatten ur klippan
och stående vid törnbusken.
Närmast den förut beskrifna klassen — de rent hedniska
motiven — står bland dessa Noak i Domitillas katakomb: det nya
menniskoslägtets patriark står i en fyrkantig låda, som döljer
figurens nedre del. Dock är förhållandet, trots analogien med liknande
hedniska motiv, här troligen ett annat. På mynt från Apanea i
Frpgien har man funnit en liknande framställning, dock med två
personer, man och qvinna; men inskriften på mynten N. O. är
naturligtvis att hänföra till Noak, och som de förskrifva sig från
Septimii Severi tid (omkring 200 e. Kr.) kunna de vara och äro de
säkerligen kopior efter det i katakomberna funna motivet.
Visserligen går sägnen om den stora öfversvämningen genom hela
Orientens forntid (Xisuthros, Deukalion) men framställningens naiva
otymplighet talar ej för något klassiskt original, lika litet som
bokstäfverna N. O. Snarare stöder sig då framställningen af Jonas
och hafsvidundret, uppståndelsens symbol, vid antika förebilder —
ty orientalisk-feniciska föreställningar inväfde i grekernas myt
liknande sägner om Herakles och äfven om Jason, likasom myten
om Perseus och Andromeda gaf tillfälle till en framställning af
hafsvidundret, som tydligen legat till grund för Jonas »hvalfisk».
Den ringlade svansen återfinna vi ej endast i antydning som i
»Perseus och Andromeda» från Pompej, utan i mångfaldiga motiv
af hafshästar, bärande nereider o. s. v. — motivet var sålunda på
en gång bibliskt och välkändt från den antika konsten. För Öfrigt
framställes stundom huru Jonas utkastas från skeppet i gapet på
det lurande odjuret; omedelbart bakom ser man kurbitsträdet och
den frälsade Jonas derunder, tydligen en symbol samtidigt af Guds
skyddande hand och af uppståndelsen; stundom ser man fisken
utspy Jonas tätt invid kurbitsträdet. För den förut omnämde
Abraham i Priscillas katakomb, lika litet som för andra
ungdomliga framställningar af samma patriark, känna vi inga hedniska
förebilder. Det samma galler om Daniel bland lejonen, stående på
en liten höjd. Daniel framställes alltid bedjande och visar huru
den kristna böneställningen skiljer sig från den hedniska: under
det hedningarna sträckte armarna och händerna mot himlen, höll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
