Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet, februari - Om en fri högskola i hufvudstaden. Af P. A. Siljeström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en gång blifvit väckt, nästan så att säga, göra sig sjelfva, eller
åtminstone kunna åstadkommas med jemforelsevis litet understöd.
Högskolans medverkan for de populära föreläsningarna skulle blifva
att anse, om man så får uttrycka sig, endast såsom en biprodukt
till dess afsedda, ur vetenskaplig synpunkt högre verksamhet.
Skulle således, frågar man å andra sidan, meningen vara att
i hufvudstaden inrätta rikets tredje universitet, och ingenting
annat? — Vi nödgas tillstå, att om saken icke uppfattades ur någon
annan synpunkt, skulle verkligen ett par invändningar, som väl
må anses begrundansvärda, derimot kunna framställas. Vi skola
upptaga till något närmare betraktande dessa invändningar.
Erfarenheten har visat, att antalet studerande vid våra
universitet, likasom vid elementarläroverken, på senare tider tilltagit
i en utomordentlig grad. Denna tillväxt har icke allenast hållit
jemna steg med folkökningen i landet, utan fortgått i en vida
hastigare proportion än denna senare. Under en tidrymd, då
folkmängden ökats med trettio procent, har, om vi erhållit riktiga
uppgifter, antalet studerande vid universiteten ökats med
närmare femtio procent. I följd af det sätt, hvarpå våra
universitet äro organiserade och undervisningen vid dem bedrifves,
kunna de studerande, med få undantag, anses såsom ämnade
för tjenstemannabanan. Men statstjenstemännens antal har
ingalunda ökats i någon af de sagda proportionerna. Länens,
domsagornas, pastoratens antal är, med föga nämnvärda undantag,
detsamma som tillförene; och således äfven antalet tjenster, som
bero på landets administrativa och ecklesiastika indelning. Icke
heller i de centrala embetsverken hafva de ordinarie platserna
synnerligen ökats, om än behofvet af extraordinarier kan hafva
blifvit större. Det är visserligen sant, att ett eller annat nytt
embetsverk tillkommit, och att antalet lärare vid
elementarläroverken betydligt tillväxt; men i förhållande till det stora hela —
d. v. s. till hela embetsmannakorpsens numerär — kan detta icke
utgöra någon särdeles hög procent. Under sådana förhållanden
må man ej undra, om mången redan nu, med våra två
universitet, skulle finna tilloppet af aspiranter på embetsmannabanan —
och såsom sådana får man ju anse de studerande vid
universiteten — alltför stort och i alltför betänklig grad ryckande
arbetskrafter från näringslifvet. Oaktadt den största kärlek för
bildning, kan det väl väcka mångens farhåga att se alla dessa unga
män, hvilkas öde det är, i trots af äfven de bästa kunskaper, att
tillbringa största delen af sin kraftfulla ålder såsom extraordinarier
eller på de lägre, föga betalta graderna af embetsmannabanan,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
