Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet, februari - Om en fri högskola i hufvudstaden. Af P. A. Siljeström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
under det de genom ett mångårigt studiilif i allmänhet gjorts
oskickliga att på det praktiska lifvets område söka en bättre
utkomst Hvad skulle effekten i detta hänseende blifva, om ännu
ett universitet inrättades?
Man kan icke ett ögonblick draga i tvifvelsmål, att närmaste
resultatet skulle blifva ett i ännu högre grad ökadt tillopp till
universitetsstudierna. Erfarenheten har visat, att de studerandes
antal ökas med läroverkens, så snart dessa senare tillbörligt skötas,
dels i allmänhet i följd af menniskomas medfödda kunskapsbegär,
dels, särskilt i fråga om våra svenska förhållanden, i följd af den
inrotade föreställningen om embetsmannabanans företräden. Äfven om
man blott tager Stockholms folkmängd i betraktande, kan icke
vara något tvifvel, att ett ganska stort antal ynglingar, som nu
inträda i yrkena, skulle, i följd af tillfället att under studiitiden
vid universitetet vistas i föräldrahemmet, dragas till
universitetsstudier och embetsmannalif. Men äfven landsorten skulle, indirekt,
komma att röna ett dylikt inflytande, genom de mångahanda
förbindelser, som ega rum mellan densamma och hufvudstaden. Om
då, såsom förhållandet är, de studerandes antal vid våra
universitet för närvarande är omkring 1800, så är det visserligen icke för
högt beräknadt, så vida omständigheterna i öfrigt icke förändra
sig, om man antager att, med ännu ett universitet, detta antal skulle
stiga till 2,000, ja deröfver. Antager man då vidare, att i medeltal
deo akademiska studiikursen räcker omkring fem å sex år, så
skulle deraf följa att man hade att hvarje år motse öfverhufvud
3 a 400 ynglingar, som lemnade universitetet för att inträda på
em-betsmannabanan, således på tio år 3 å 4000. Efter tio års förlopp
kunna de först utgångna 3 ä 400 icke gerna påräknas hafva hunnit
stort längre än till första lönegraden, kanske något deröfver; och
under den tid, som desse uppnått ett i ekonomiskt hänseende så föga
tillfredsställande resultat, hafva andre 2,700 å 3,600 nya aspiranter
inträdt på samma bana, för att nära sig af skulder — som alltför
sällan kunna undvikas, och af förhoppningar — som alltför sällan
blifva realiserade. Man kan utan tvifvel med skäl sätta i fråga,
huruvida ett sådant förhållande är till någon båtnad vare sig för de i
fråga varande individerna sjelfva eller för samhället, och, så högt
nan än alltid måste värdera kunskapen, ehvar den finnes,
huruvida kunskapen i detta fall verkligen medför allt det gagn, man
deraf borde vänta. Och kan det under sådana omständigheter
vara något skäl, frågar man, att öka de nuvarande universitetens
— embetsmannaplantskolomas — antal med ännu en ny sådan i
hufvudstaden?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
